Det är bekant, att de stora preussiska höstmanövrerna vid Rhen i år bevistats af en stor mängd furstliga personer, bland hvilka äfven en svensk prins befunnit sig. Den uppmärksamhet, som dessa krigiska skådespel sålunda ådragit sig hos de Shöga och allerhögsta herrskaperna — för att tala i äkta preussisk stil -—— har icke heller uteblifvit inom den europeiska pressen, hvars förnämsta representanter för tillfället haft särskilta korrespondenter vid Rhen. En korrespondensartikel till Times meddelar åtskilligt rörande den preussiska armåns krigs.luglighet, hvilket förtjenar uppmärksamhet äfven hos oss, der man länge nog velat befrakta den ståfliga preussiska armen såsom det yppersta föredöme. Korrespondenten prisar till en början den gästfrihet som -visades främlingarne: SJag kan icke underlåta att yttra några ord om den vänlighet och höflighet som visades de engelska officerare, hvilka bevistade manövrerna. Det är i sjelfva verket omöjligt att gifva eder ett riktigt begrepp om den uppmärksamhet som visades oss, och den gästvänlighet, hvarmed vi blefvo bemötta, visade oss alltid på ett så enkelt och anspråkslöst sätt, som om det helt och hållet fölle af sig sjelf och icke kunde vara annorlunda. Olyckan kan ej åstadkomma ett hjertligare kamratskap, än som var fallet vid dessa preussiska manövrer; ty den österrikiske generalen Paumgarten var i daglig beröring med franske generalen Forey, som för icke längesedan vid Montebello stod gentemot hönom såsom fiende, och denna dag såg jag furst Windischgrätz, en österrikisk officer, uti full uniform sitta mellan två franska geheraler ui en vagn, alldeles som en krigsfånge.4 Hvad manövern angår, så är engelsmannen fil nöjd med mycket, men icke alldeles belåten med åtskilligt. Han skrifver bland annat: fHvad truppernas hela yttre hållning och utseende vid exercisen beträftur, så var dervid intet öfrigt att önska. Manskapet är, fastän ungt, döck kraftfullt och tillika väl växt. Afven hade soldaterna till större delen in telligenta, goda ansigten, hvilkas uttryck icke motsades af manskapets uppförande, såsom strarullan utvisade. Klädespersedlarne sitta förträffligt, ja, nästan alltför väl, enligt de personers mening, hvilka tro att en soldat måste bära en ungefär lika beskaffad beklädnad som en jägare, det vill säga en ledigt sittande, såsom det anstår en menniskojägares arbete... Det allmänna intryck, som dessa manövrer hafva gjort på närvarande militärer, är, såsom jag tror, högst gynsamt i fråga om den preussiska soldatens fysiska styrka och hans karakter. Men hvad taktik och formering beträffar, så äro dessa ej lämpliga för de refflade kanonernas och tändnålsgevärens dagar. Manskapet är förträffligt inöfvadt, hålles i god ordning och förrättar väl sitt arbete. Jag har ej sett någon blifva efter, såsom man väl hade kunnat vänta, då det ej saknades långa marscher, bivuaker under ruskiga nätter och ett ganska ansträngande arbete. Afven officerarne synas grundligt känna fjensten och vara stolta öfver sitt stånd; men om den preussiska hären skall blifva en stark sköld för Tyskland, så måste betydande. förändringar företagas i taktik och formering. Detta allt, säga preussarne, skall blifva annorlunda i krigstider. Men då är det tyvärr för sent. De erforderliga förändringarne läta ej verkställa sig i fien dens åsyn; ty i vår tid, med dess jernbanor och snabba truppsammandragningar, skall afgörandet i kriget g raskt, och segern skall tillfalla den som rycker bäst utrustad i fält.