AT Ag RR ER RR AR och dessa på samma sätt svara, hade han .fstyrt tyskarnes ofog. Men då de begge engelsmännen det oaktadt fortsatte stenkastningen, hade han förehållit dem detta. Den ene af dem hade då kallat tysken — hr Ritzel — för en tysk oxe och med en sten slagit hatten af honom. Derpå hade hr Ritzel gifvit ynglingen ett par rapp öfver axlarne och armarne och måhända äfven ett öfver hufvudet. Ynglingens styffader hade derföre stämt hr Ritzel, och sedan denne omtalat hvad som utan vittnen passerat, hade han blifvit fälld till 3 floriner böter. ÅA andra sidan hade styffadren blifvit fälld att böta enahanda belopp för det han inför domstolen kallat hr Ritzel pultron. Stadsrådet Twesten har nu stått inför rätta i anledning af sin duell med general-adjutanten Manteuffel. Dervid genomgicks först hela händelsen: huru Twesten i en aftrycket utgifven skrift kallat Manteuffels inflytande såsom chef för konungens militärkabinett förderfligt; huru general-adjutanten affordrat hr Twesten ett återkallande af hans anfall och, då denne vägrat, utmanat honom ; samt huru de duellerat och hr Twesten blifvit sårad. Twesten var nu anklagad för att han antagit utmaningen. Han svarade att han ej kunnat göra annorlunda, emedan han velat visa allmänheten att en skriftställare ej är blott en pratmakare, utan kan stå för hvad han sagt, och att det ej varit i egenskap af domare, utan af medborgare som han antagit utmaningen. Domstolen dömde honom till 3 månaders fängelse, i anseende till de mildrande omständigheterna, och vid denna doms afkunnande yttrade rättens ordförande de tänkesättet i Preussen målande. orden, att duellen väl är förbjuden, men i det praktiska lifvet anses tillåtlig i politiska fall, samt att den anklagade ej kunnat undandraga sig den, emedan han måst antaga att han derigenom skulle förlora i aktning hos sina ståndsbröder? (domarekåren!). ÖSTERRIKE. I följd af en kejserlig skritvelse har ungerska ståthållarerådet utfärdat ett strängt påbud emot innehafvandet och fördöljardet af vapen i Ungern. I en nyss hållen ministerkonselj har chefen för österrikiska flottan, erkehertig Ferdinand Max, vidlyftigt sökt ådagalägga angelägenheten af flottans ytterligare förstärkan de, hvarförutan fästningsfyrkanten i Venetien ej kan anses tryggad. Han fann godt understöd i konseljen. — Österrike har nu 3 pansarfregatter och får nästa sommar ytterligare 2. Hvardera kostar 5 , millioner rdr rmt. SPANIEN. Rörande Spaniens tillämnade expedition till Mexiko meddelar ?Diario espanol? följande underrättelser: De trupper, som skola afsändas till Kuba, komma att, tillsammans med dem, som redan äro der, utgöra en kontingent af 4000 man. Flottan skall be-J stå af 12 skepp med 300 kanoner. Medl dessa skola två korvetter och erforderliga transportskepp sedan förena sig. Högsta befälet öfver landttrupperna skall anförtros åt general Prim. Marinministern skall gifva generalkaptenen i Cadix befallning att för spanska regeringens räkning befrakta ett antal handelsångfartyg, hvilka skola transportera expeditionskårens materiel. ITALIEN. Det afslutade italienskt-franska handelsfördraget skall komma att tillämpas från och med den 1 Januari 1862. De båda storal: handelsoch industriidkande folken ställa sig derigenom på den bredaste basis af ömsesidig jemlikhet, såväl i kommersielt som maritimt hänseende. Underhandlingarne rörande ofvannämnde traktat synas öfver hufvud hafva återställt det: goda förståndet mellan de båda kabinetten, hvilket dock sedan åter blifvit något litet). stördt, i följd af de skiljaktiga meningarne rörande de förslag som Ricasoli gjort påf1. ven. Ricasoli har nemligen tagit franska regeringens förmedling i anspråk vid framställandet af sina propositioner inför påfven; men nu har det intiäffat, att franska rege-) ringen blifvit förskräckt för det öfvermått af friheter, som Ricasolis ultimatum garanterat den katolska kyrkan, emedan desamma skola vida öfverskrida bestämmelserna . uti det franska konkordatet. Opinion Nationale hyser likaledes betänkligheter i fråga om Ricasolis ifrågavarande liberalitet, och I ?Independance Belge4 vill veta, att de aff nämnde tidning gjorda invändningarne äro at otficielt ursprung. Det belgiska bladet fäster dock uppmärksamheten derpå att Ricasoli handlar i sin fulla rätt, emedan cultusängelägenheter uti ett fritt land aldrig böra stå under regeringens kritik, så länge clerus håller sig på kyrkligt område. Tidningen Opinione? för den 22 dennes meddelar en ledande artikel, undertecknad af B oncompagnie hvars syfte är att ådagalägga att ej Frankrike ensamt är berättiI gadt att bestämma tidpunkten för den franska ockupationskårens afmarsch från Rom, emedan en så oinskränkt rätt att besätta Rom står i strid med noninterventionspr.ncipen. Uppsatsen slutar med yttrandet, att den stund nu är kommen, då Frankrike måste upphöra med att beskydda påfvens verldsliga makt i Rom, och att detta måste ske icke blott uti Italiens, utan i katolicismens och påfvedömets intresse. Lagen angående den inre generalorganisationen af konungariket skall nu snart komma att offentliggöras. Genom densamma upphäfvas ståthållarskapen och följaktligen kommer då äfven Neapels ståthållare, Cialdini, att entledigas från sin befattning i denna egenskap. Vid Montigliole nära Castiglione hade en med vapen och ammunition lastad tartant blifvit uppbringad. Dylika fartyg äro ickt