Article Image
importen som lorr, 1synnernet al Kolonlalvaror, och dessa måste betalas, hvilket ej kan ske med rubelsedlar, under det att rikets bank ej utlemnar en enda imperial eller rubel i klingande mynt. Kursen faller och penningbristen ökas alltmer. Under tiden blir adelns, godsegarnes ställning allt mer brydsam. 1 första hand har de lifegnes emancipation medfört brist på arbetskrafter till egendomarnes skötsel, hvilken åter medfört minskad produktion och, jemte svår afsättning, betydligt minskade inkomster. Belåning af sjelfva jordegendomarne är tillika nu nästan omöjlig, ej blott för penningbristen, utan äfven till följd af det allmänna misstroendet och ovissheten om egendomsvärdet, som förut temligen säkert kunde beräknas efter antalet af lifegna, men nu måste beräknas efter vidd, jordens beskaftenhet, läge m. m. Men huru kunna sätta tro till uppgifter, intyg, uppskattningar härom i ett land, der ötverhufvud nästan hvarje embetsman är fal! Ej under ligt derföre att kapitalisterna hålla på sina penningar. Ej blott en mängd godsegare af måttlig förmögenhet, utan äfven många af de rika magnaterna återkomma ej till Petersburg denna höst, och de stora husegarne, såsom Woronin (egare af 40 stora hus) m. fl., klaga jemmerligen, att alla större våningar stå tomma, ehuru det endast är ett välförtjent straff för deras oförskämda stegring af hyrorna under de sista åren. Den stagnerande handeln, den allmänna penningbristen, handtverkarnes minskade afsättning och det allmänt minskade välståndet har verkat mycket på den allmänna sinnesstämningen, som är ganska tryckt. Många af landets största affärsmän, en Kokoneff, Gromoff, grefve Bobrinski (den största hvitbetsockerfabrikanten i Ryssland), Malzoff, ja sjelfva Bernardaki och många af Petersburger-börsens större firmor lära vara i stor pekuniär förlägenhet. Det är under kriser som dessa, som solida hus, hvilka under alla förhållanden varit försig tiga,skörda frukten deraf; i närvarande stund anses här inga vexlar säkrare än Gustaf Sterky Sons, och sedan det Stieglitzska huset upphört, anses detta nu såsom det soliaaste på hela börsen, ehuru det inga lunda räknas bland dem, som göra de största affärerna. Kejsaren och kejsarinnan hafva besökt Tula, Orel, Kursk, Karchoff, Pultava och Krementschoug, dervid kejsaren öfverallt hållit revyer öfver trupperna. Den30 Aug. anlände de höga resande till Nikolajew och skulle följande dagen afresa till Odessa på kejserliga ångaren Tiger, densamme som vid sin profresa förliden höst sattes på en klippa å kusten af Södra Krim, dervid amiralskan Glasenap var nära att drunkna. De polska affärerna välla fortfarande höga vederbörande härstädes stort hufvudbry. Vid resningen 1830—31 funno polackarne, som bekant är, icke de sympatier inom Lithauen och Wolhynien, som de hoppats, och ett ströftåg dit i hopp attinsurgera landet misslyckades alldeles. Detta förhållande har emellertid väsentligen förändrats, och de polska Syppatierna ha med allt större värma icke blott vaknat, utan äfven på ett uttrycksfullt sätt börjat uttala sig i alla de sydvestra guvernementerna, isynnerhet i Witebsk, Mohilev och Minsk, hvilkas befolkning till största delen är polsk-lithauisk, likasom provinserna sjelfva äro fornpolska. Men deltagandet för det förtryckta Polen och förbittringen öfver de barbariska grymheter, som den ryska militärdespotismen utöfvat i Warschau, ha äfven spridt sig till flera gammalryska provinser, såsom t. ex. Kiew. hvilka endast temporärt varit polska, men hvilkas befolkning till betydlig del är polsk. Ehuru det är ett faktum att regeringen åtminstone i dessa sistnämnda i intet afseende gjort någon åtskilnad mellan de ryska och poska nationaliteterna, har dock genom de allmänt spridda underrättelserna från Warschau den förtryckta nationens hat mot förtryckaren blifvit !örsatt i så mycke: större jäsning, som det oupphörligt visar sie huru mycket den sistnämnda i bildning och moraliskt värde står långt under det folk. som han genom politisk list och den råa styrkans materiella öfvermakt lyckats besegra. De egentligen genom de lifegnes dumhet utbrytande oroligheterna vid ema cipationens genomförande i dessa trakter hafva älven antagit en polsk-nationel färg. men det är isynnerhet den på fredlig väg allmänt uttalade opinionen mot ryska våldsoch militärväldet, som mest oroat vederbörande. Oroligheter, hvilka, såsom de officiella orden lyda. hvar för sig icke ega nåfon särskild vigt, ha föranledt ministerkonseljen att begära kejserligt samtycke till tskilliga bedrölliga kraftåtlgärder, hvilker äfven meddelats. Ej nog att derigenom ett strängt polisreglemente blifvit sanktioneradt, gällande endast för de sydvestra provinserna, hafvs äfven generalguvernörerna och krigsguvernörerna i nämnde provinser fått sig tilldelad den oerhörda makt, att utar vidare kejserlig tillåtelse proklamera krigs tillståndet hvar och när de för godt finna. afsätta embetsmän, låta döma invånarne al ) rigsrätt, låta verkställa domarne och, med et: ord, förfara så godtyckligt, som de för godt finna. Dessa vidsträckta, folkrika provinse: hotas således af den strängaste militärdespotism, hvilken, tryckande i hvarje land, är det hundradefallt i en vild, i grunden rå och barbarisk rysk soldatesks hand. Till Petersburg ingå endast sparsamma underrättelser, ty till de cirkulerande Tyktena vågar jag ej sätta tro, men ett faktum är det att ej obetydliga truppafsändningar i dessa dagar härifrån afgått till sydvestra Ryssland på den nya warschauerbanan. Att kejsar Alexanders afsigter och önskningar äro menniskovänliga, visar sig äfven i generalen grefve Lamberts förordnande

9 september 1861, sida 2

Thumbnail