delningar i staten Missouri. Venstra fly. geln, under Mac Culloch och Price, fr.mryckte från sydvestra sidan, hvarifrån Sigel för fyra veckor sedan fördrifvit honom; centern under Hardee, en ganska skicklig gcneral, samt högra flygeln under Pillow. Sålunda framryckte separatisthären uti en halfcirkel och hotade Jefferson-City. statens hufvudstad, Pilot Knob, en vigtig jernbansstation, samt till och med 8:t Louis. Lyons anfall mot venstra flygeln hade för ändamål att hindra dess förening med centern, äfvensom dess vidare framträngande. Ehuru tappert än förbundstrupperna kämpade, och ehuru mästerligt Sigel utförde angreppeti fiendens rygg, måste de dock vika för fiendens till antalet öfverlägsna massor och utrymma fiendens redan eröfrade läger, samt öfver Springfield draga sig tillbaka till Rolla, en jernbansstation som står i förbindelse med S:t Louis. BSigel, som efter Lyons död tagit öfverbefälet, verkställde återtåget på ett mästerligt sätt, utan att blifva förföljd eller oroad af rebellerna, samt ankom om fredagen till Rolla, det bästa beviset på att fienden var mycket medtagen och icke i stånd att lemna sin ställning. Förmodligen lyckas det Sigel nu att draga till sig de lofvade förstärkningarne. Sedan Fremont har mottagit högsta kommandot i vestern, herrskar der en friskare och kraftigare anda. Han har nu äfven rättighet att reqvirera trupper från Ohio, Indiana och Illinois, en honom nyligen meddelad befoenhet, som skall föranleda till Missouris örut försummade förstärkande. Man har således utsigt till denna stats rensopning från fiender. De dervarande tyskarne, på hvilka stridens hela ansvar och ära hvila, strida i ordets egentliga mening för härd och altare, det vill säga för sin existens, för sedlighet och civilisation, mot mord och slafveri. Hos dem är det således ej fråga om obeslutsamhet och vankelmod. Men lyckas det ej Fremont att åtminstone inkasta 20.000 till 25,000 man uti staten, så är Missouri förloradt för unionen och våra arma landsmäns öde af. gjordt. Vi kunna då bereda oss på massakreringar i massa uti dessa trakter. Philadelphia Press? berättar att en mängd negrer för närvarande gå sysslolösa uti Rich-! mond, emedan tobaksfabrikerna blifvit till: slutna, och den hvita befolkningen var derföre försatt i stor oro. Patruller och polisbetjenter, hvilka dag och natt höllo bevakning på stadens gator, voro försedda med laddade gevär. Negrorna erhålla temligen noggranna underrättelser om allt hvad som asserar af de kulörta kyparne uti hotellen, varest officerarne vid vinbuteljen eller whiskyglaset tala om de militäriska angeläoenheterna med mera frihet än försigtighet. yligen gingo tre negrer på en at Richmonds gator, hvarvid en af dem beklagade sig öfver det behandlingssätt han rönt af sin herre. ?Rym dock ej, inföll dervid den andre; massa Lincoln skall komma och sedan skall allt blifva bra.? Någon hade hört detta samtal. De tre negrerna blefvo häktade och bestraffades med 39 piskslag för sin djerfva konversation. Uti en aflägsen förstad var en neger sysselsatt med att inöfva 40 till 50 negrer 1 militäriska rörelser. Någon frågade honom hvarföre han gjorde detta. Negern svarade: Hvar och en lär sig nu att blifva soldat, hvarföre skulle då icke äfven de svarta göra så med?? Icke nöjd med detta svar, upp eepade den frågande sitt yttrande, hvarpå negern svarade: Massa, jag vill icke gerna säga er detta!? De hvita klaga allmänt att negrerna äro mycket dristigare än förut och alt de icke så godvilligt unde:kasta sig den vanliga behandlingen som förut.