buga sig för sim egen vidskepelses barn. Måhända skola vi helsa denna befrielse förr. än vi nu våga hoppas. Tidens tecken visa sig rundt omkring, skriften står på väggen, vardet? är uttaladt, det gamla väldet skall störta, vidskepelsens tyranni, redan inom sig söndersplittradt,. skall falla och grusas till stoft: Nytt lif, inblåst i den chaotiska, ore diga massan, och ny insigt, spridd öfverallt, skola bevisa, att ända från all tings begynnelse aldrig onatur, motsägelse, underverk, godtycke eller våld herrskat, utan att alla ting och händelser, som omgifva oss, till och med ända tillbaka i de mest fabelaktiga underverkstäder, blott äro olika delar af en endå plan, hvilken får lif och städse för verkligas af en enda herrlig grundsats om undäntagslös regel-och lagbundenhet.? — Af planchverket Svenska årmåens och flottans nuvarande uniformer, med text af J. Mankell, utgifvet på P. B. Eklunds förlag, har femte häftet utkommit. Det framställer figurer af Smålands husarregemente. Sqvadronen stormar fram med löjtnanten i spetsen öfver ett fält, der den omejade säden till det mesta döljer en stupad kamrat och vid hvars brädd emot ett vattendrag en kanon ligger vräkt ifrån sin lavett. Långt borta ser man en by nedanför ett berg. På detta sätt behandlade och omgifna af en ram med afbildningar af regementets fordna uniformer, blifva dessa uniformsritningar taflor af intresse och god effekt. Hvarje svenskt regemente har sin historia. Det är hvad regementena i främmande armåer icke kunna hafva på alldeles samma sätt, ty intet land har en så konstant stam som Sverges indelta armå. Der har hvarje kompani, till och med hvarje rote, sin särskilta traditionella historia. Den soldat som nu innehar ett torp har hört af sin företrädare att en annan företrädare stridde i Finland och att en annan, än längre tillbaka, segrade vid Narva eller vid Lätzen. Detta Litzen intager förnämsta platsen i småländska husarernas historia. Det var der som de i ett kritiskt ögonblick vände segren på svenska armåns sida; det var dem som Gustaf II Adolf då förde sedan deras öfverste blifvit sårad, och det var i spetsen för dem som han fann sin sista triumf och på samma gång sin bane. Förut hade detta regemente under samme konung fått sitt bloddop i striderna vid Burgstall, Werben, Leipzig och Lech. Efter hans död finner man dem icke ha varit med annat än vid Oldendorf förrän Carl X åter började använda den kärnfulla stammen af svenska trupper. Under honom blefvo de icke sparade: de bära på sina fanor eller i sina annaler minnena af Czarnowa, Woynicz, Golombo, Gnesen, Warschau, Gennevad, Iversnäs, och de deltogo i tåget öfver Bält. Under Carl XI:s bekymmersammaste dagar vunno de sin andel i äran af slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona. Carl XII följde de från 1702 till 1710, segrande vid Clissow, Pultusk, Warschau, Holofzin, oposchnia, Achtyska och Krasnokutsk, dukande under vid Pultava, men återupprättande Sverges krigiska unseende vid Helsingborg. Sedan den tiden har regementet hvilat på sina lagrar, ty i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig (1813) deltogo de svenska trupperna med. undantag af artilleriet mera såsom demonstration än såsom egentligen stridande. — Af Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap har åter utkommit ett dubbelhäfte, utgörande årgångens 7:de och 8:de eller Julioch Augustihäften. Dubbelhäftet upptager flera artiklar af intresse och är i afseende å plancher utrustadt med den utmärkta prydlighet, som man är van att finna i denna tidskrift. Den uppsats, som inleder häftet, berörer ett sätt att tillgodogöra fördelarne at vattenledningar, hvilket hittills icke blifvit ifrågasatt att hos oss användas, nemligen anläggandet af offentliga källor för vattendrickning. Ett vackert ur Ilustrated London News kopieradt träsnitt visar en afbildning af en sådan källa i Boston i England. Jemte årsberättelsen af preeses i akademien för de tria konsterna förekomma dessutom: en uppsats om sammanbyggd ladugård af gråsten, ornerad med tegel Gllustrerad med särdeles vackra plancher), af C. E. Löfvenskiöld; artiklar om jerns användande till. konstruktion af eldfasta byggnader; om detaljer till landtmannabyggnader; om Motala ströms reglering i No:rköping; om lerstenseller råstensbyggnad, Jemte sammanbyggda lägenheter i Tyskland; om förbättringarne å Lunds domkyrka; om rörelsen på statens samt Gefle-Dala och Köping-Hults jernvägar under första qvartalet detta år m. m.; hvarjemte man med särdeles nöje dröjer vid ett par uppsatser angående konstruktioner utförda vid jernvägsoch andra vägbyggnader i Norrland af kapten Adelsköld för öfvergång af sjövikar och dalsänkningar, en art arbeten som varit nästan okända i vårt land, der man hittills nästan uteslutande hållit sig till de bekanta Sbankarnet, — Af friherrinnan Albertine de la Motte Fouque (enka efter Undines författare, roman: tikern) har för någon tid sedan, d. v.s. dock i år) utkommit en öfversättning till franskan af Eberhards i Tyskland så populära och allmänt spridda tHannchen und die Kichlein. Öfversättningen, som är ganska. lyckad och som erhållit ampla loford i en mängd tyska tidningar, torde, vid den. franska litteraturens nuvarande beskaffenhet, vara synnerligen att rekommendera s lektyr åt unga flickor och i pensioner såsom li bok. Vi veta ock, att den i Tyskland redan börjat så användas. Den täcka idyllen kan ock ful!t ställas vid sidan af St. Germains Mignon, m. fl. — Af samma fruntimmer finnes färdig en ö