STOCKHOLM den 8 Juni, Utrikes korrespondens. : Berlin den 3 Juni. Vi ha haft en ganska liflig vecka; huruvida den tillika burit prägeln af själsstorhet och sedligt medvetande, är en fråga, som den varmaste vän af Preussen svårligen skulle kunna med lugnt samvete besvara jakande. Er kammardebatt i flera dagar, hvars resultat pålagt oss bördan af 20,000 soldater för krigsbudgeten, en ny duell under de mest graverande omständigheter för den utmanande, en ny skandalös rättegång mot en preussisk konsular-embetsman, hvilken rättegång ger ny näring åt sqvallret i Berlin, detta är ungefär den behållna vinsten af de sista åtta dagarne. Blott ett bättre moment är att omtala i denna nedslående återblick: polispresidenten von Zedlitz, hvars förhatliga namn i fyrå veckors tid uttröttat de tyska ekona, afgår nu ändtligen. Detta meddelades i går kamrarne. Den tilltagande förhöjningen i militärbudgeten har i lång tid utgjort ett stort bekymmer för de preussiska patrioterna. På högre ort är man nemligen öfvertygad om, att vi förr eller sednare få att uthärda en svår dust med Frankrike. På grund af denna förutsättning var det; som planen till armåens. reorganisation uppgjordes, hvarigenom bataljonerna fördubblassamtlandtvärnsinrättningen om ej alldeles upphäfves, dock väsendtligen modifieras i sina grundvalar och tränges tillbaka i andra linien efter den stående armen; landet har härigenom fått sig en budget på mer än 41,000,000 thater, en af de största på kontinenten näst efter den franska, som är obetydligt högre. E Den liberala pressen har oaflåtligt varnat för detta omåttliga ansträngande af landets skatteförmåga i fredstid, hvaraf följden skall bli, att våra utvägår äro uttömda, om ett krig utbryter. I kammaren uppträdde under den ganska lifliga diskussionen, hvilken upptog nästan hela förra veckan, tre meningar mot hvarandra. Den icke mycket talrika ultraliberala fraktionen i förening med demokraterna -ville i allmänhet icke vidare bevilja någon förhöjning i militärbudgeten. De feodala, hvilka anse armåen såsom den egentliga staten, åt hvilken det öfriga landes måste uppoffra sig, ville ej blott icke tillåta någon nedsättning i anslaget för försvarsväsendet; utan de voro nog fräcka att Hota med ett statsstreck, om oppositionen vägrade eller alltför mycket nedsatte förhöjningen. Den liberala majoriteten slutligen föreslog en kompromiss. Vincke ville af. ruta en million, finansrådet Kuhne 750,000 haler. Den : sistnämndes förslag gick igenom, och förhöjningen beviljades ej i den vanliga. budgeten utan såsom Homordentligt anslag. Före omröstningen förklarade sig regeringen, om också ogerna, nöjd härmed. Dermed var den stora drabbningen, ehuru blott med den -ringa majoriteten af 11 röster, vunnen och den hotande krisen ännu en gång undanskjuten. Nästa höst blir det nya val; och huruvida den nya kammaren skall bli beredvillig att fortsätte det farliga experimentet af en så utomordentligt stor krigsstyrka i fredstid, skall framtiden visa. Såsom upphof till årmereorganisationen, hvilket junkerpartiet helsar med ör hvaremot det liberala partiet med stort bekymmer ser den förverkligas, har man i lång tid ansett konungens hemliga militärkabinett, hvilket jemte och öfver krigsministeren utan konstitutionel ansvarighet har den egentliga ledningen af de militära angeläaa i sina händer, och i spetsen för vilket generalmajoren von Manteuffel står, en slägting till den fordne ministerpresidenten, sorglig i åminnelse. General von Manteuffel beskylles att i och för genomdrifvandet af sina feodalistiskt-militära planer ha äflägsnat ej blott krigsministern von Bonin, om hvars administrativa förmåga meningarne voro olika, utan äfven erkända militära ta langer. Han beskylles att underblåsa kastanda i armån, att vid tillsättandet af platser — han är Direktor der Personalien? — lemna gehör åt nepotismen, med ett ord att vara ett af de för landet farligaste stöden för militärstaten. För att fullt uppskatta general von Manteuffels ställning i Berlin, är det nödigt att veta, att personalafdelningen i krigsministeren, hvilken utgör militärkabinettet, icke står under sin chefs, general von Roons kontroll, utan är. fullkomligt oberoende af honom. General von Manteuffel har varit adjutant hos prins Albrecht, gifte sig då såsom löjtnant med en dotter till krigsministern Witzleben, en. hofdam vid Albrechts Hof, och har sedermera alltjemt rört sig i adjutantkretsen. Han blef derigenom främmande för armån. Hans ledning af personalangelägenheterna är väl mycket omtyckt af familjerna af den lilla landtadeln, som derigenom se sing yngre söner försörjda, men deremot hos soldaterna och de ofrälse officerarne högst opopulär. En rättfråm preussisk borgare, städsrättsrådet Twesten, har företagit sig att i en broschyr med titeln: Hvad som ännu. kan rädda 08s, ett ord utan omsvep? belysa de nuvarande förhållandena i Preussen och dervid äfvenatt uttala rena sanningen om ofvannämnda militärkabinett, utan att dock, hvilket jag måste uttryckligen anmärka, vidröra general von Manteuffelshär ofvan omnämnda Tsonliga förhållanden. Men författaren jemför frimödigt NAR von Månteuffel med grefve Griänne i Wienioch frågar om också