STOCKHOLM den 2 Maj. Bland hufvudstadens handtverksidkare, åväl mästare som arbetare, råder sedan hågra veckor ett stort och allmänt missnöje med anledning af en annons, som unler nägon tid varit och fortfarande är synig i tidningarne, un errättande allmänhejen att såväl fpå Långholmens Pbeställnings. kontor i Uppgitven lokal här i staden som) mnsa ifven vid sjelfva fängelset emottages berektic ställningar på en mängd uppräknade handtframs verksarbeten, nemligen å gröfre och finare der f möbler, dörroch fönsterkarmar m. a snickeriarbeten, å alla slags smides-; plåts, mede bleckslagerioch gelbgjuteriarbeten, å gröfre I Sara och finare skodon, klädespersedlar och saförbe delmakeriarbeten; å alla slags stenhuggeritilläg och måleriarbeten, som vid fängelset kunna tagas utföras, å större och mindre roddoch se-1: do gelbåtar af asp, ek och furu. : icke Antagligen åberopar man till stöd för den Mogge här ifrågavärande rörelsen medgifvandöt i till 13 ar gällande fabriksoch handtverkselier ordning, att vid fängelser och allmänna arKom betsinrättningar alla slags tillverkningar må, är såväl för dessa inrättningars-behof, som hete till afsalu åstadkommas, under iakttagande, ordn vid försäljning i stad, af hvad handelsord-Å 52 ningen derom förmår. Men man synes förh härvid ha förbisett eller icke frågat efter det de i kongl. brefvet den 22 December 1946 stön till .styrelsen öfver fängelser och arbetsin PYP rättningar meddelade föreskrifter och för Å:0 klaringari afseende på tillämpningen al jore det på förberörde sätt meddelade stadgande ne om arbetsfrihet. inom. fängelserna. etta J32n kongl. bref ålägger fångstyrelsen 230 x Satt tillse att ej, genom fängelseinrättningarnes .. a täflan, den frie arbetarens skäliga anspråk må förnär(OT! mas, och att således inom fängelserna företrädes-Ji d vis verkställas de arbeten, som äro för fångvår-Åcenc den oehstatens egna behof användbara, samtå.er fångarne i öfrigt, så vidt ske kan, sysselsättas: jä med tillverkning af sådana varor, som mindrel — allmänt i orten åstadkommas. 7 Dessa föreskrifter ådagalägga otvetydigt I att det ingalunda varit meningen med 31Ap i handtverksordningen, att ettiängelse skulle kunna tied) sina på statens bekostnad underhållna arbetskrafter uppträda såsoin konkurrent på den allmänna arbetsmarknaden. I Vi äro förklarade vänner af fri täflan på allad .c) områden och vi ha städse framhållit det för-Å .a hatliga i alla bönhasjagter. Men lika. litet 7, som det här, hvad fängelsearbetet vidkoman mer, är fråga om menniskors rätt att medl ;z eget arbete sig ärligen försörja, -Jika litet egå de allmänna begreppen om fri täflan härå. någon tillämplighet, enär den ene täflaren, 12 fängelset, befinner sig, på statens bekostnad, d i en undantagsställning; som gör det omöjligt för den andre täflaren, den frie arbetaren, att uthålla konkurrensen. Förhållandet 7 är alldeles detsamma, som om staten meddelade premie på införseln af vissa artiklar. Den som försökte tillverka dylika utan något särskildt understöd, eller att införa dem utan åtnjutande af premium, kunde 4 afyttra sin vara till så lågt pris som det, hvartill de med premie importerade varorna kunde säljas. Den frie arbetaren måste således ligga under i en så olika strid. Och vi frukta att, om än några konsumenter ha fördel af att vid fängelset få sina behof af vissa artiklar fylldå till billigare pris än de annorstädes kunde få, likväl samhället, på hvars bekostöad de i sjelfva verket åtojuta denna fördel, får dyrt plikta för sitt störande ingripande i den fria täflan på arbetsmarknaden. Ty besinnom huru förhållandena kunna, för att icke säga måste, naturligen utveckla sig. De yrken, hvilkas alster företrädesvis tillverkas vid fängelset, måste se sin tillverkning minskas med samma gvantitet som inom fängelset åstadkommes och följaktligen lemna utan sysselsättning ungefär lika många armar som fängelset i samma handtering sysselsätter. Arbetsgifvare, som användt fria arbetskrafter, måste afskeda ett antal arbetare. Dessa, som från barndomen lärt endast ett yrke och ha svårt att berede sig utkomst ue annat årbete utom dette yrke, råka i behof, i nöd. Nöden alstrar frestelser, frestelserna leda ofta till brott. Det är att befara att någon eller några af de arbetare, som genom fängelsets täflan blifvit brödlösa, i sin ordning hemfalla åt fängelset. Der förstärka de än ytterligare fängelsets arbetskraft och iproduktions-förmågt i samma yrke, men taga dermed i sin tur brödet från ett motsvarande antal af deras fria yrkesbröder, af hvilka åter en och annan derigenom föres till fängelset. Få sakerna så utveckla sig — och de snart sagdt måste göra det såframt icke en plötsligen ökat konsumtion bereder afsättning åt alstren både af fängelsearbetet och det fria arbetet — så skola vissa tillverkningar, som företrädesvis egna sig att i fängelset bedrifvas. så småningom helt och hållet dit öfverflyttas och der utföras af en er AVES hvars ständiga tillväxt ökar samhällets bördor: Det är derföre icke blott emedan gällande lag städse bör efterlefvas, och framför allt då den är fotad på fättvisa, icke blott emedan näringsidkares och arbetare: farhågor och klagomål i förevarande fal synas OSS beförade utan äfven emedan eti ganska stort allmänt intresse här är i fråga, som man har anledning vänta att fångstyrelsen vakar öfver efterlefnaden af TöreSE i kungliga brefvet den 22 Dec. sE— AA FE Gårdagens Pösttidning meddelar följande K. M:ts förordning angående en allmän hypoteksbänk för riket: Vi CARL c. göre veterligt: att, sedar rikets ständer — till hvilkas pröfning NI nåder öfverlemnat det af komiterade för ut redning af landets ställning i ekonomisk ys TE fufna AK AdÖr IR RAA FR bt sas