7 RR Ry Till en vän 1 viken. Bäste Farbror! Det är mindre försummelse än brist på märkliga händelser, som vållat att jag icke å någon tid uppvaktat farbror med bref. ör öfrigt håller ju farbror samtliga hufvudstadstidningarne — med undantag af Väktaren — och hvad skall väl jag då kunna meddela i bref, som icke redan förekommit i tryck? ; Endast en liten efterskörd, då och då några små kommentarier — se der allt hvad jag kan åstadkomma! Farbror vet att vår konungastam ytterligare blifvit förökad med en liten telning. Omedelbart efter den högborne cr förvandling till kristen — hertig af Westergötland blef han redan såsom hedning — erhöll lifmedikus Retzius S:t Olafs kommendörs-insignierna af Konungens egen hand. Då hr Retzius hädanefter Skall vara, riktigt grann, nödgas han bära två stjernor om halsen, en bröstet jemte två krachaner på sistnämnde del, ty en af hvardera slaget hade han redan före sista furstedopet. Professor Wahlenberg i Upsala — den store ho. möopaten — vågade aldrig bära ens den lilla nordstjernan, af fruktan för mineralförgiftning.4 Hr Retzius är lyckligtvis icke homöopat, och andra kommendörer och kommendörskandidater icke heller. ; Naturligtvis har det icke-undfallit farbrors pr mer att en stor deputation från estergötland begaf sig hiti ettrysligt väglåg, för att inför tronen frambära underdåniga tackoffer i anledning af den stora ära som bevisats provinsen. Ordföranden höll tal, som ådagalade att han icke låg särdeles djupt i svenska historien; men vältalig var han — så vältalig till och med, att ett nytt ljus gick upp för svenska akademien. —Det berättas — ehuru jag icke vill garantera uppgiften — att då den lille prinsen blef uppvaktad af sina qvasiundersåter, fann han sig så belåten med och road af dem att några ljud undföllo honom, hvilka de i hofspråket mest hemmastadda, genast förklarade skulle betyda — uSkål— knallar ! Dernäst anmärktes att Skaraborgs-deputationen, anförd af f.d. statsrådet Weern; bestod af dubbelt flera ledamöter än Wenersbörgsdeputationen, anförd af grefve Eric Sparre, ehuru sistnämnde län, både till areal och folkmängd, är Skaraborgs län betydligt öfverlägset. Den numeriska differansen bör dock icke härvidlag tydas så; som vore devoumanget i Elfsborgs län endast hälften så stort som i Skäåraborgs län, utan förmodas att grefve Sparre numera både andligen och lekamligen ansågs kunna representera tio Westgötar och att följaktligen Wenersborgsdeputationen kunde anses bestå af fyrtio green vo dr E ropös grefve Sparre så tror jag mi Med Vilshet känna tt omständigheter Hr träffat, hvilka förmå honom -att personligen möta vid Bro häradsrätt den 6:te Maj contra landsfiskal Askeroth. Hr grefven skall nemligen samtidigt härmed på Brogård framleta en liten inventiös bränvinsapparat, i hvilken ortens kronolänsman eger 24, men hvilken enligt Svea hofrätts medgifvande skall lösas, och kommer den sedermera att införlifvas med hr grefvens rika samling af konsthistoriska kuriosa på Brogård. Mycken förvåning har här framkallats af regeringens odiplomatiska åtgärd att göra ytterligare svårigheter i fråga om utlåning af exercisgevär till hufvudstadens skarpskytteförening. Visserligen kunde en vägran i detta hänseende synas befogad, om dessa öl vore för kronans eget manskap beöfliga eller af stort värde och ömtålig beskaffenhet; men, farbror! — de äro såsom skjutvapen redan kasserade! Deruti ligger det komiska, men också det tragiska af saken. Det är naturligt att då å den ena sidan en sådan afvoghet visas hufvudstadens Äg Oe R försummar icke det slags folk, som ingenting lärt och ingenting glömt, att göra sig lustigt öfver dessa krigare af pennan, alnen och vigtskålentt —: såsom en dansande subalternofficer härom-. dagen uttryckte sig. . Också har: en ung many tillhörande en hö. adlig slägt, af hvars ättläggar åtskilliga på den senaste tiden dels figurerat på de anklagades bänk och i tidningarnes rättegångsredogörelser, dels spelat en framstående roll i det inre af da-. gens historia, sökt sin berömmelse genom. att utgifva några mycket plumpa samt både i tanke och utförande alldeles misslyckade karrikaturer öfver hufvudstadens oaribaldianer. — Ar icke sådant ganska betecknande för tönen i den krets. som don inge