Article Image
i honom finna en varm och upplyst försvarare af den obundzaa forskningen och genomträngd af de högsta sanningar. Vimeddela här med nöje ur denna afdelning af hans arbete följande utdrag: Vichade -önskat-att-lagen egt mindre stränga restriktioner; vi hade velat. att en protestantisk stat gifvitverlden ett. stört exempel af fördragsämhet och derigenom bevittnat sin tro på sanningen af sin princip; ty vi äro djupt öfvertygade om att denna principsgg fria forskningen, är bestämd att lifva sjelfva. grundvilkor2t för de moderna samhällenas tro; vi hade velat att Sverge, som räddat reformen i dess början, frimodigt ställt sig i spetsen för den rörelse, som kommer att gifva densamma sin rigtning i nittonde århundradet. — — — Ja, framtiden tillhör protestantismen, men för att kunna uppfylla sin mission måste den upphöra att vara dogmatisk. Den blef det för att den var nödsakad att försvara sig, men nu då dess tillvaro ej längre är i fara, måste den hemta sitt lif ur friheten i fråga om trossaker. Bibeln och den fria forskningen, se der alla dess tillgångar, en bok och en id, seder grundvalen för dess makt. Dess kraft kommer då att ligga i den oändliga förmåga den har att tillfredsställa det religiösa behofvet hos alla själar, derigenom att den samlar alla kring en enda bok — detta klara ljus, som strålar ut öfver hela: verlden och: för hela verlden, utan åtskilnad till folk och nationaliteter; denna bok, som är tillgänglig för alla; för hög och låg, för den rike och fattige, för den lärde och den okunnige; denna bok, som alla väl icke tolka på samma sätt; men i hvilken alla finna tröst i detta lifvet och hopp om ett tillkommande; denna bok;: som lärer--oss endrägt, fridsamhet,; barmhertighet, saktmodighet, kärlek, och som gör oss alla till bröder, i det den ger oss samma fader; denna bok, som visar oss Kristus, på korset. förlåtande sina bödlar, visande oss sålunda själens oberoende, fåvitskhetgn af alla förföljelser; alla förföljare. testantismen, så: uppfattad; -är icke längre protestantism; den är hela kris steniheteny framgående7genom seklerna: till ewfredlit eröfring af verlden, och grund: läggande enheten i och genom friheten: Det är. kristenheten, följande. sin sedan lång tid tillbaka: anvisade kallelse. — och uppfyllande rofetiorna. om ett kristirike.— För att verldens: alla folk skola bekänna Kristus, är detsickeaf: nöden att alla trö påsden:eller den dogmen. Framtiden tillhör ej mer den religion, som har sju eller åtta sådana, än! den som har två eller tre. Den tillhör den-kristehdom, hvars grundvalar äro Kristus och bibeln; den kristendom, som Michel de I Hopital isandanomskådade; då hä till folkets i Orleans samlade represen? tanter vågade säga: Låiom oss lägga bort dessa olycksaligu numn, dessasplit väckande partinamn: lutheraner, hugenotter, papister; åtom oss ej byta bort det herrliga nammet: kristna 1? k Att en författare med så sunda och upp: höjda åsigter kunnat framställa vår nya res ligionslag såsom ett omätligt framsteg, förekommer 1 sanning något besynnerligt och kan endast finnt sin förklaring i ett rädelt sträfvande att försvara sitt fordna fäderness lands Tagstiftning emöt-den franska pressens angrepp. Baron Adelsvärd anför i slutetaf sin skrift en mängd exempel för ått visa hurw i Frankrike samvetsfriheten, ehuru skyddad uti grundlagen, i sjelfva verket blifvit genom strafflagen och det administrativa odtycket vid flera tillfällen för nära trädd:. Men då han på grund häraf med lika myc: ken befogenhet som qvickhet anmärker, att ?j Frankrike nu hvar och en eger frihet ati utöfva sin gudstjenst.... ifall han dertill erhåller tillstånd, så är ju detta en med fotografisk trohet utförd bild: af den kultusfrihet Sverge genom den nya lagen förvärfvat. Ati laudsförvisningsstraftet upphäldes, var obestridligen ett framsteg, ehuru icke just et otmhätligt: Att de öfriga bestämmelserna der. emot, de flesta af skärpande art, icke för läna någon egentlig frihet, utan på sin höjd utsigt till enstaka oktrojer; detta är en öf. var som svårligen lärer kunna förän. dras hos någon vän af en verkligt praktisk tölerans.

17 april 1861, sida 2

Thumbnail