200. personer, antog en lforklaring uttide församlade erkänna, det de af regevingen sednast gjorda försöken till en öfverenskommelse med holsteinska ständerna hafva sin giltiga grund i landets hela politiska ställning; att församlingen dertöre förlitar sig på att den nuvarande ministeren skall upprätthålla den hittills följda politiken; samt att församlingen är redo att följa regeringen med förtroende och förtröstan, äfven om tunga uppoffringar och bördor fordras för att uppnå målet. FRANKRIKE. Från Paris berättas, att furst Czartoryski jemte flera andra betydande medlemmar af den polska emigrationen haft audiens hos kejsaren : den 9 dennes, för att för honom framställa ;-Polens sorgliga belägenhet och begära hans; bemedling i Petersburg. Kejsaren lär ha uttryckt sitt deltagande, men förklarat att de imvecklade förhållandena och svårigheterna hindrade honom att göra något i saken. eneral: dHautpoul har till kejsaren afgifvit en ganska betänklig berättelse om tillståndet i Syrien och franska expeditionskårens högst kinkiga ställning derstädes. Han förklarar deri rent ut, att de franska truppernas aftåg under nuvarande förhållanden vore detsamma som tillintetgörandet af det franska inflytandet i Orienten samt Englands triumf i Syrien och Konstantinopel äfvensom Rysslands i Jerusalem. ENGLAND. Lord John Russell har i underhuset lofvat framlemna en del af den med Preussen och Danmark. förda korrespondensen,. rörande den. holsteinska frågan, men dock ej korrespondensen i sin helhet, såsom Skäl Hvartill Han uppgaf att underhandlingarne ännu pågå. Han yttrade derpå, att de nuvarande svårigheterna åstadkommits af tyska folkföreningar, som önskade Slesvigs förening med Tyskland. Hvad England beträffade, skulle det ej samtycka till-att det förre anomala tillståndet återinfördes. Kapten de Rohan har från England beifvit sig till Garibaldi i Turin, för att ramlemna dennes finansagent uti London Ashursts redogörelse samt några gåfvor från hans engelska beundrare, såsom ett dyrbart smycke åt hans dotter Teresita från några förnäma engelska :fruntimmer, en oljemålning af J. Scott, föreställande fartyget Commonwealth, på hvilket: Garibaldi såsom kapten den 14 Åpril 1854 seglade från Shields till Genua, samt en dyrbar guldkronometer med massiv kedja, hvilken anskaffats genom en -pennyinsamling i Brighton, i hvilken 17,000 personer. deltagit. A POLEN. För att sysselsätta de arbetande klasserna här furst Görtsehakoff anbefallt flera stora offentliga arbeten, bland: annat fullbordandet af Weichselboulevarden.. Tre generaler ha från Petersburg blifvit sända till furstens bistånd. Trupper anlända fortfarande till Warschau. General Chrulew har med en truppstyrka begifvit sig till Lublin, der förbittringen skall vara mycket stor: Såsom bevis på, huru den polska; adeln för närvarande bemödar sig att komma på så god. fot som möjligt med sina bönder, anföres, att godsegarne samt deras söner och döttrar meddela bönderna privat undervisning. . Eleverna undervisas af sina förnäma lärare i att skrifva, läsa, räkna och i religion, och, med den raskhet, hvarmed den sangviniske :polacken brukar utföra: alla sådäna infall, äro fedan nästan i hela landet sådana skolor i gång. ; ITALIEN. Uti italienska deputeradekammarens. sammanträde den 10 dennes: interpellerade Bröfferio regeringen om den. husvisita tion, som blifvit företagen uti Garibaldiska beväpningsbyrån i Genua. Minghettibevisade åtgärdens laglighet, emedan den blifvit framkallad i anledning af tillkännagifvanden om förbjudna värfningar, hvilka regeringen beslutat att med kraft hindra. Efter en långvarig debatt föreslog Brofferio att. öfvergå till. dagordningen. Men grefve Cavouruppträdde deremot: och förklarade att regeringen oihgalunda hyste: afsigten att undvika diskussion rörande ifrågavarande sak, men att hon önskade densamma väckt på den regelbundna vägen, på det att den måtte kunna fullständigt behandlas. Förhandlingarne den 9 dennes uti senaten rörande romerska frågan öppnades af Vacca med en interpellation. Den neapolitanske senatorn skildrade de båda ytterliga partierna, ultramontanerna och de liberala ultras, hvilka båda stodo lika mycket i vägen för romerska frågans lösning. Såsom utväg att kunna undanrödja svårigheterna i denna sak föreslog Vacca att taga Rom i anspråk för Italien och återgifva kyrkan dess fulla oberoende och frihet, hvarvid dock det verldsliga väldet helt och hållet måste appgifvassaf påfven.. Äfven i afseende på Ncael vore det för Italien oundvikligt att ega om; ty så länge denna stad, såsom nu är fallet, fortfor att vara en härd för sammansvärjningar, vore det ej att tänka på lugn och ordning i de södra provinserna. 1 sitt svar på Vaccas interpellation förkla. rade grefve Cavour, att hvad romerska fråfen anginge regeringen endast egde andiga medel till sitt förfogande; ty hon kunde omöjligt uppträda säsom erölfrare, för att lösa densamma. Ministerpresidenicn kunde ej neka att romerska frågan stode i vexelverkan med den neapolitanska, och alt den förras lösning måste medföra den sednares; han medgaf äfven att man, för att å ställa lugn och ordning i de södra provinserna, oundvikligen måste så skyndsamt som möjligt bilägga den fiendskap, som för närvarande råder uti Italien mellan kyrka och stat. Regeringen skulle gripa till kraftiv: medel, för all e a elt å oordningarne