senfligast är byggd på situationen och således i ordets sanna betydelse icke egentligen är komiskt, utan deremot bäst beteck nas genom namnet lustspel? — en diktformyv som7 nödvändigt måste finna gen: klang hos en tid, som -hade genomgått alla skådespelets arter från det bjert komiska ända till Kotzebues bärgerliche; Trauerspiele4, och längtade att finna nya former för den id, somman, nu: var van att finna behandlad, från scenen — kärleken. Ty på samma; gång, som den äldre franska komedier: behandlade den komiska karäktereh (PA våre, le medecin malgrö lui),..som ; det hufvudsakliga och, för dess egen. skull, och endast upptog en kärleks: intrig som ett vehikel, ett moment, ur hvilket handlingen lättast utvecklade sig, har den unga, franska komedien satt en psykologisk utveckling af kärleken såsom det första, såsom det evigas och sannås uppenbarelse och omkring densamma såsom stridande egoistiskt emot detta evigas förverkligande i lifvet placerat de komiska figurernas .— E. ex. hos Moliere finna vi rätt ofta, ja, i nästan alla hans stycken ett älskande par — och Holbergs Leander och Leonora äro stående masker — men intresset . slutar sig icke till dem, de äro karakterer. som icke äro stadda i utveckling, utan en -gång för alla fixerade, då deremot i det nya franska lustspelet just kärlekens natur såsom i Beribes första kärlekt, i För evigt, i En hydda och ditt hjerta är hufvudsakliga föremålet för skildringen. Man har nu med skärpa och icke utan fog framställtyklagomål och förebråelser mot det .nyfranska lustspelet just för dess riktning åt det blott effektfulla ochpikanta, för dess ofta nog slappa etiska åsigter och synnerligast för dess brist på idealitet, och et är sannt och visst, att detta drama saknar det djäp, utan hvilket konsten icke intager den; förädlande ställning till. lifvet, som tillkommer henne. Vi skola kasta en blick på den man, som i sin person representerade hela denna nya riktning och som tillsammans med den franska-publiken bär ansvaret för den riktning lustspelet har tagit — vi skola undersöka Eugåne -Seribes. författerelif. och hans verksamhet, för att derigenom få blicken fästad på det goda och det falska i det nyfranska lustspelets väsende. I. Eugeåne Becribe är död — och han har nys dött. Hans verksamhet ligger således afslutad för oss; milen den tillhör icke derför; litteraturhislorienInnan denna kan tillegna sig hans bild, måste resultaterna af hans verksamhet hafva trädt tydligt i dagen, ja: en ny riktning måste till och med hafva afi slutat deras utveckling; — tillsvidare kan 2 alltså blott ajournerande och orieuterande betrakta denne. man ochdenna litteratur. Ty denne man är ensam en litteratur. Icke derföre atthan har skrifvit så många skåi despel som året har dagar, utan derföre att hvarenda nyans i hans verksamhet var impulsen till en nyans i-Frankrikes öfriga lustspelslitteratur; emedan han der var ensamt; herrskande, var oinskränkt monark, och så ledes hvarje my riktning hos hans litterära produktion in nuce innefattar en motsvarande riktning i franska teaterlitteraturen., Eugåne Scribe var född på en tid, som sjelf var en lefvandedikt, revolutionstiden, då folkets lif var för mycket upprördtyför att kunna lemna plats åt ett af skaldens fantasi fostradt lifs Litteraturens utveckling fordrar lugn, och först då ett tidehvarfsom revolutionens är förbi, kan en litteratur uppstå sådan som Frankrikes nyromantik. Seribe var född vid revolutionens början och hans ungdom inträffade. under Frankrikes glansperiod, under Napoleon den stores segerkrönta dagar; en tid, som af ofvanänförda skäl icke heller var gynsam för litteraturens utveckling. Den pånyttfödelse, som-franska poesien sedermera genomgick, influerade icke. på scenen, och. man hade en gång för alla genom det borerliga skådespelet fått en sådan smak för Intrigen, att-denna snart blef hufvud: sak, och det mekaniska, kalkylen, det väsendtliga.i den dramatiska författarens verksamhet. Orsaken till att lustspelet således. slog öfver i intrigstyckets på poesi och moral alldeles blottade mekanik, är lätt att inse. Den napoleonska tiden gick tilb ända — de stora drömmarne upplöste sig i otillfredsställda önskningar och gäckade förhoppningar, och på sammå gång som Lamärtine och-V. Hugo skapade ideal poesi; hade lustspelet endast en väg att gå — om det icke skulle förstummas i tidens missbelåtenhet — nemligen att upptaga hvad samtiden ochhvardagslifvet bjöd, låna dess karakterer, dess situationer, dess brister, för att framställa en ,bild; som måhända icke alls var ideely men dock -var en träffande -daguerreotyp, öfver hvilken man kastade de pikeanta intrigernas slöja; efter någon poetisk rundfanka, en id, som. afspeglade evigbeten i det ändliga, frågades ej. Sålunda uppstod ett karakterslöst skådespel; egendomligt för och öfverensstämmande med den: karakterslösa restaurationsperioden. Härtill kom ännu, att teaterförfattarne började aspirera till höga inkomster gehom sina pjeser, isynnerhet sedan år 1817 den amla Beaumarchaiska idenhade blifvit reafserad, ätt aflöna författarne genom procent af inkomsten vid representationerna, Derienom förlorade de sin poetiska frihet, arbotade för att erhålla succes, hvilket lät tast förvärfvades derigenom, att man lurade på mängdens smak och smickrade den genom att återgifva den från scenen, så att denna, som sjelf skulle varit smakens le