mor glömt sig så långt att hon gifvit henne ett slag, framträdde Oredigt för mitt minne, och förde till dep slutsatsen att någon del; åtminstone, af den bevekelsegrund, efter hvilken jag forskade, torde kunna härledås från hvad som tilldrog sig vid detta tillfälle: Men var detta enda anledningen till hennes djefvulska hämnd mot min matmor? Och, äfven om så vore, hvilka inbillade oförrätter hade jag väl tillfogat henne? Hvarföre skulle jag vara inbegripen i den falska angifvelsen? I det förvirrade tillstånd, hvari mina tale då befunno sig, var jag Heit och hållet ur stånd att uppleta någöt svar på dessa frågor. Mittinre var helt och hållet. omtöcknadt, och jag afstod förtviflande från försöket att utreda saken. Jag blef förd inför mr Robert: Nicholson samma dag, och förhör anställdes med den fördömda mulattskan i min närvaro. Första -anblieken. af: hennes ondskefulla ansigte, ur hvilket framlyste en hånande kegerglädje; ingaf mig en sådan vedervilja att jag vände bort hufvudet, och icke ville se på henne en enda gång till under hela förhöret. De svar hon gaf utgjorde endast ettupprepande af den angifvelse hon redan på ed afgifvit. Jag. åhörde henne med andlös uppmärksamhet; och intogs af häpnad och fasa öfver den förunderliga skicklighet, hvarmed hon blandat tillsammans sanning och lögn i sin angifvelse emot rmmin matmor och mig. ufvudinnehållet af den berättelsehonnu i min närvaro afgaf var detta: -Efter att ha beskrifvit mr James Smiths ankomst till Darrock Hall bekände vittnet, Josefine. Durand, att hon blifvit förd att lyssna utanför dörren till musikrummet, deraf att hon hört vredgade röster derinnanför; och hon beskref derefter temligen sanningsenligt sednare delen af den ordvexling, som egt rum emellan man och hustru. Fruktande; i anledning-häraf, att någonting allvarsamt skulle inträffa, hade hon hållit sig på valt i Sitt hum, hvilket låg i samma yi 4 gom he; matmors; Hon a AN