STOCKHOLM den 9 April Af dagens telegram erfar man, att oaktadt danska ministeren skickat en ny regeTingskommisgarie till Itzehoe och oaktadt man låtit denme:derstädes uttryckligen tillkännagifva, att i och genom framläggandet af 13 af provisoriet vore äfven Holsteins andel i helstatsbudgeten för 1861—62 förelagd för ständerförsamlingen med öppen rätt att företaga densamma till behandling, äff ven off hela pröovisoriet för öfrigt förkästades, har församlingens författningsutskott nu föreslagit densamma att icke inlåta sig på någon behandling af den ifrågavarande påragrafen; hvådan sålunda hela inkällandet af ständerförsamlingen, för såvidt man haft för afsigt att på ett konstigt sätt inför makterna ge. sig. ett utseende af-att ha framlagt helstatsbudgeten för ständerförsamlingen oc derigenom aflägsna förevändningen för en förbundsexekution, kan definitivt anses ha varit fruktlöst. och endast framkallat nytt trassel, ny oreda. Man läser nu i det officiella danska bladet en till konungen af premierministern Hall afgifven berättelse om de senaste förvecklingarne och hvilken går ut på att ådagalägga, att alltsammans berott på holsteinska ministern och regeringskommissarien Raaslöffs dumhet och oförmåga att fatta och för ständerna göra begripligt hvad regeringen meddelade och anbefallde honom. Hr Hall förklarar här, att-.han redan i en utförligare instruktion af. den 19 och i en skrifvelse af dep 22 Mars erinrat hr Raaslöff derom, att han borde sörja för, att det under förhandlingarne blefve alldeles klart, att genom den ifrågavarande paragrafen blifvit -letonåd ständerna full frihet att behandia Holsteins andel i helstadsbudgeten för 1861—62 samt att han genom en skrifvelse af den: 24 ytterligare meddelat honom såsom rättesnöre en not, som hr Hall samma dag affärdat till Danmarks. diplomatiska agenter och hvilken not slutade med följande hufvudpunkter: 1y Helstatsbudgeten för finansåret 1861— 62, för så vidt den rörer Holstein, kommer icke att. föreläggas ständerna, ty detta har redan skett genom 13 af det förslag, hvarienom patentet af den 25 Sept. underkastas oras behandling. 2) Denna behandling skulle från. det nämnda patentet såsom utgångspunkt kunna omfatta allt hvad som i denna budget rör Holstein. 3) Den förhandling, hvartill ständerna ha tillträde med afseende de fafentets är lika fullständig som öfver alla de andra delarne af det kungliga förslaget. 4) Genom att 7 förelägga ständerna det kongl. patentet af den 25 Sept. 1859 har konungens regering lemnat prof på förson-. lighet, men liksom makterna å sin sida uttryckligen förklarat, att denna eftergifvenhet från regeringens sida icke skulle draga några följder -efter sig, har konungens regering icke derigenom skapat något prejudikat, som kan tolkas till dess skada i händelse man icke skulle bli ense om ett provisoriskt tillstånd:? Emot hela denna hr Halls officiella berättelse har nu konferensrådet Raaslöff uppträdt med en förklaring i Berlingske RT dende, i hvilken han förbehåller sig att besvara den ifrågavarande framställningen, i det han icke kan gOdkänna anna er den fattning, som ligger till grund för hr Halls Ferättelse, hvarjemte det faktiska deri behöfver från hans (Raaslöffs) ståndpunkt suppleras. Detta tyckes i sanning bli nåfame anska uppbyggligt. Emellertid — r Raaslöff må antingen ha handlat mala fide och i Konnivens med de holsteinska aristokraterna, eller hån må ha varit alltför enfaldig och konfys, för att rätt kunna sätta sig in uti det fina af ministerens politik, blir det dock så mycket mindre lämpligt för HallMonradska ministeren att söka skydd bakom förebråelser mot br Raaslöffs, som just den omständigheten, att nämnde ministår betrott en person sådan som hr Raaslöff den vigtiga ministerportföljen för Holstein och dertill gjort honom till regeringskommissarie, utgör ett af de oförlåtligaste felsteg, som oppositionen förebrått ministerens ledare.