de nyare studier, hvilka egentligen först på sednare tider börjat slå fast rot inom elementarläroverken, och hvilka, för att utveckla sig, så väl behöfva vårdas och omhuldas, lärer icke kunna betviflas. Man kan, enligt direktionens förmenande, icke komma längre, i fråga om betyg öfver kunskapsmogenhet, än att bestämma denna sär: skildt för hvarje särskildt läroämne; och för att få hvad man skulle kunna: kalla den allmänna mMogenheten bestämd, torde väl äfven åldersbeviset sedebetyget böra re i öfvervägande. Hvad skriftliga prof vid afgångsexamen beträffar, anser direktionen sådana synnerligen förtjenta att införas, ehuru någon jemkning util .omiterades förslag dervid torde befinnas lämplig. Då komiterade, i fråga om öfversättningsprofvet till latin på den klassiska linien och till tyska och franska på reallinien, äskat att öfversättningarna skulle ådagalägga en säker bekantskap med de resp. språkens allmänna lagar, så tror direktionen att denna fordran lätt kan tydas strängare än skäligt eller ens möjligt är, och att uttrycket bättre kunde formuleras i öfverensstämmelse med det af komiterade nyttjade vid fråga om öfversättningsprofvet från svenska till franska på den klassiska linien. Detta lyder så: attöfversättningen bör ådagalägga säker kännedom af formläran och det vigtigaste afsyntaxen, samt är otvifvelaktigt afsedt att innebära en mildare och, enligt direktionens tanke, mera befogad fordran. Deremot skulle direktionen anse, att det öfversättningsprof från ett främmande språk till modersmålet, som af komiterade föreslagits endast på reallinien, borde utsträckas till alla de främmande språk, döda eller lefvande, som lärjungarne lärt, alldenstund dessa öfversättningars större eller mindre trohet, samt de uti dem nyttjade svenska uttryckens större eller mindre korrekthet och skönhet skulle kanske bättre än någonting annat tjena, att vittna. om lärjungens allmänna språkliga bildning. Hvad dernäst angår kontrollen öfver den ifrågavarande afgångsexamen, nödgas direktionen för sin del i umderdånighet afstyrka den af komiterade föreslagha inrättningen af kringresande examenskommissioner, hvilken af flera orsaker; men i synnerhet med afseende på examinatorernes-förhållande till Horiitysdiseen, sannolikt ej kunde komma att medföra önskad verkan. Skulle de kontroller, söm för närvarande af. E: LM. genom : dess. ecklesiastikdepartement och af eforalstyrelserna utöfvas, tilläfventyrs icke vara tillräckliga, så synes en förbättring i. det hän-4 seendet bäst både böra och kunna sökas uti en för .ändamålet. afpassad. lämplig förändring af läroverksstyrelsen — en åtgärd, som ofta varit föreslagen, och som, ifall den ändamålsenligt utfördes, otvifvelaktigt borde komma att hafva ett längt helsosammare inflytande på elementarläroverken, ände föreslagna examenskommissionerna. Med den kraftiga utveckling, som på sednare tider utmärkt våra elementarläroverk och. hvarifrån någon återgång, under sådana dömständigheter och under ivflytande af en på läroverkets angelägenheter allt mer och mer riktad uppmärksamhet från allmänhetens sida, icke torde vara att befara, är. det till och med möjligt, att den. kontroll, som för närvarande ligger.i studentexamen, i en framtid kunde komma att visa sig öfverflödig; men. ännu för närvarande måste direktionen anse frågan om denna kontrolls afskaffande vara för tidigt väckt. t Hvadslutligen beträffar afgångsexamen för lärjungar. från -enskilta läroanstalter, så är det, enligt direktionens förmenande, alldeles klart, att, såvida det åsyftade ändamålet skall vinnas, äfven sådana ynglingar böra; innan de admitteras till universitetet, undergå en offentlig. pröfning, vare sig vid närmaste högre elementarläroverk, eller vid sådan enskild läroanstalt, åt hvilken E. K. M. kunde finna för godt, att under behörig kontroll lemna ett dylikt förtroende. I afseende på komiterades förslag rörande. åtgr till befordrande af lärarebildningen, kan direktionen icke annat än instämma uti den meningen, att någon praktisk öfning — t. x. under ett års tid, såsom. komiterade föreslagit — ovilkorligen borde föregå tillträde till. lärarebefattning, äfvensom denna praktiska öfning icke lämpligare synes kunna vinnas, än genom auskultarion och biträde vid undervisningen i de högre elementarläroverken. Direktionen ville endast tillägga, att lärarekandidaten borde; jemte den praktiska färdigheten, äfvenväl ovilkorliger förvärfva någon insigt uti pedagogikens teor; och historia, hvarutinnan väl ingen lärare borde vara okunnig och hvarförutan det är att befara. att han mindre sjolfständiet iakttager och bedömer undervisningen vid det läroverk, der han genomgår sin praktiska kurs, utan fasthellre blir endast en blind efterapare af de läraremetoder han der ser nyttjade. Den ifrågavarande insigten kan, med begagnande af lätt tillgängliga handböcker, beqvämhgen förvärfvas genom sjelfstudium, och examinationsskyldigheterna kunde lämpligen åläggas de högre .elementarläroverkens rektorer, som förmodligen skulle hafva att äfven gifva betyg öfver den praktiska färdigheten. Oberäknadt der direkta nyttan af hela denna inrättning, i fråga om lärarekandidaternas bildning, skulle den fordran som derutinnan uttalas, att rektorerna vid de högre läroverken borde vara så qvalificerade. att de kunde; så att säga, vara lärarnes lärare. otvifvelaktigt med tiden komma. att verka väl ra till höjande af elementarundervisningen. ör öfrigt vore nödvändigt att så ordna denna angelägenhet, att icke vissa läroverk kunde er: hälla: ett större tillopp af auskultanter, än för der sjelfva, eller för kn i sin helhet vore nyttigt. fvensom några andra föreskrifter till förekommande af missbruk möjligen torde befinnas ändamålsenliga. : Hvad åter beträffar de äfvenväl af komiterade föreslagna åtgärder till befrämjande af. bättre teoretiska insigter i de särskilda läroämnena, så synes detta förslag nog dunkelt, för att direktionen skulle våga deröfver fälla. ett bestämdt omdöme ; men såvida direktionen icke alltför mycket misstager sig om, beskaffenheten af: de föreslagna lärareseminarierna, torde desamma kunna anses såsom minst sagdt öfverfiödiga. Då deras ändamål icke skulle vara något annat än att på sätt och vis. underlätta. eller fullborda gradual-studierna i de särskilda läroämnena, så är svårt att inse hvad detta har specielt att göra med lärarebildningen.-. Sådan filosofiska graden nu är, kan väl icke betviflas, att Ju t. ex., så vidt fråga blott är om teoretisktvetenskaplig bildning — högsta betyget för nåa viss vetenskap är fullt tillräckligt bevis på andidatens förmåga att undervisa i samma ämne vid ett elementarläroverk; och det är svårt att inse huru någonting bättre skulle kunna åstadkommas i de föreslagna seminarierna... Äro fordringarna till filosofiska graden i något fall för låga, må de höjas. et enda som synes behöfva åtgöras, är att, för det fall; någon till filosofiska graden erhållit ett lägre betyg 1 något ämne, men sedermera vill göra sig behörig att söka lärarebefattning uti detta ämne, det.då må vara honom tillåtet att genom förnyad exameni detta särskilda ämne söka vinna det högre dertill erforderliga betyget... Långt ifrån att direktionen kan föreställa sig att studierna skulle vid de ifrågavarande se-14 minarierna komma att, såsom komiterade tyckasi f förmena, idkas med mera sjelfverksamhett-å: lärarekandidaternas sida, tror direktionen tvärtI om. att den mera skolmässiga undervisning. som I dn EN va mt cn kd RT jr äta AR SR pd Sn kn JA. kd VA red kel OO