fara Och säg i stället beskäftigt hvad det är för stygg ögonsjukdom Sker fått? NG, rom vi ändtligen ska pressas, så ha vi den sjukdomen; som: väl snart hela stan får — och du, din lille kanalje, kommer nog att piskas både gul och blå af norrmännen, sony straxt stå utanför porten. Han skall begripa; munsjör snös; att jag torde veta något--mer äm annat folk; för det är jag som släppervin till borgmästarn alla kuTiratna ...rja Ja, den somletver, får alltse!X Och-under ny sorgesång fördes näsduken tilbetårekältorna. 4 Kära Stina4; sade halfhögt hennes medsyster, pastor Ekmans Anna-Märta,: detlär under krigstid, hvad jag hört, vara värst för sådana flickor som den gode guden gifvit ett Tagert skinn. — derföre grundar; jag på omrjäg inte borde bestryka. mej. med sked: vatten eller spanskgröna. Duw är lycklig; soft inte behöfver ha så stora bekymmer, kära Stina! r Nå, det var då ett gement högfärdstal! -Jag har så visst tjuge gånger som en hört Hill och med de finurligaste utlandssjömän spåstå att det var tu tal om hvem af oss två som är den hvassaste. Men, gubevars, stryk gerna på både spanskgröna och skedvatten — jag tänker att en flicka, som her Isif?ärbarhet att stötta sej vid, kan vå genok elden utan färgning, och det tänker ja öm mej sjelf också; fast jag ofta får stå i bofgmästarns dörr som sköllervakt. su ställer dej visst mäkta gerna i den elen — annars är väl stadstjenarn när. maste? man till borgmästarn. Men endel Hiökör vet inte sin arma råd, om: de inte få låtte be sej:X : , SAsch-ia-mej, sådan föraktlig varelse du vär Nej, om det vore du ochaptekerskans Lovisa, då vore det aunut sla — och vi få