JICD UTAS UDALMILA HUMUHAVL GIN VAD UVI Uuv AL dra alla operationer, likväl utlemnat lån till sina delegare genom att placera obligationerna till underpris och fåta låntagarne vidkännas kapitalafdrag på lånet, hvilka uppgått ända till 6 procent och deröfver. Detta skedde dock underhand och förmod-: ligen i medvetande deraf att det var stri-. dande mot föreningarnes reglementen, som i bestämma den högsta ränta som föreningarna få taga. Då detta fick ske utan anmärkning, gick det slutligen derhän att, om vi ej misstaga oss, ett par föreningar å bolagsstämma formligen beslutade att upplåning finge af direktionerna företagas, äfven om de upplånta medlen icke kunde, med den i reglementet föreskrifna ränta, utan kapitalförlust till delegarne utgifvas. Det är dessa mot hypoteksinrättningarnes bestämmelse helt och hållet stridande åtgärder, som först bidragit att sänka kursen å föreningarnes obligationer och sedermera hindrat honom att stiga. Ingenting är angelägnare än att för framtiden hindra sådana operationer. Handelstidningen är, gudnås, af annan mening. Hon pekar alltjemt på älsklingsbanken i Christiania, och lagen för densamma innehåller verkligen att banken endast förbinder sig att gifva låntagarne valuta i inrättningarnas obligationer; men det föreskrifves tillika att styrelsen bör reglera sin verksamhet, så att hon kan vara i stånd att utlemna lånen i penningar. Om Handelstidningen behagar kasta en blick på revisionsberättelserna rörande den norska ban ken, så skall hon finna att styrelsen också låtit sig angeläget vara att sjelf placera bankens obligationer, hvilket ofta skett med vinst för låntagarne och detta har icke mindre än den omständigheten att styrelsen återköper sina obligationer då de falla under 92 procent, verkat derhän, att medan våra hypoteksföreningars obligationer af andra serien under flera år noterats till 85 och deromkring, norska bankens icke gått under 92 procent. Hvad sem i Norge varit medgifvet, har man således i verkställigheten sökt undvika och dervid aldrig lemnat ur sigte nödvändigheten att uppehålla obligationernas kurs. Hos oss har motsatsen egt rum. Hvad som icke varit tillåtet har opåtaldt fått ega rum. Före ningarnes obligationer ha lemnats i hän derna på låntagarne, som måst till hvad pris som helst placera dem, då föreningarnes styrelse icke sjelfva för låntagarnes räkning sålt dem till underkurs. Man synes endast ha afsett att för tillfället hjelpa enskilta låntagare ur förlägenhet, obekymTad om den inverkan detta skulle utöfva på obligationernas kurs. Det är icke lätt att förutse hvar man slutligen skulle ha stannat. Den föreslagna hypoteksbanken skall sätta en gräns för alla operationer af detta slag, hvilka mer än motverkat förtroendet till våra hypoteksbanker. Bland Handelstidningens många bekymmer för den föreslagna hypoteksbanken måste vi äfven upptaga hvad Handelstidningen ttrar derom, att fördröjd inbetalning af hvad föreningarnes delegare för erhållna lån böra erlägga, omsider kunde föranleda till ny uttaxering å föreningarne, då en förening, som ordentligt fullgjort sina inbetalningar, blefve hemsökt med taxering, för att betäcka bristen för andra, som icke fullgjort sina skyldigheter. Märthas bekymmer! Om en förening icke till hypoteksbanken erlägger sina ränteoch amorteringsliqvider före den tid då de tagasi anspråk för bankens liqvider till hans långifvare, så kan banken fylla den förhandenvarande bristen genom att dertill använda reseryfönden, eller om sådan ännu icke hunnit samlas, genom att enligt 9.6 i förslaget verkställa upplåning mot obligationer, ställda få uppsägning. Dessa utvägar måste i alla händelser blifva fullt tillräckliga. Vi tro icke att grundfonden någonsin kan för ifrågavarande ändamål behöfva begagnas, och det är endast i detta fall som förslaget talar om en uttaxering. Att förutsätta ett sådant användande var dock nödvändigt för att de af staten beviljade 8 millionerna skulle kunna få namn af grundfond, och bestämmandet om uttaxering på föreningarne, i händelse banken icke kunde inom bestämd tid återgälda det använda beloppet,erfordrades, på det att staten må ega någon borgen att grundfonden endast i yttersta fall tillgripes. På Handelstidningens klagan, att förslagetanende hypoteksbanken icke bestämmer att rektionens ledamöter böra vara delegare i någon förening, anse vi öfverflödigt att spilla nagra ord. Man är, Gud ske lof,! numera skäligen allmänt öfvertygad om nyttan af frihet och olägenheterna af den inskränkning, som grundlagen stadgar för valet till bankofullmäktige, äro så tillräckligt insedda, att man icke behöfver försvara den valfrihet, som blifvit hypoteksföreningarne inrymd vid valet af ledamöter i hypoteksbankens styrelse. Vi hafva nu bemött de af Handelstidningens anmärkningar, som äro af mera allmän Matur. De öfriga äro så tillräckligt vederlagda af. författaren i Dagligt Allehanda, att vi kunna helt och hållet förbigå dem. Och nu taga vi afsked af Handelstidningen, under örhöppning att hon vid närmare justering skall inse sina misstag och uppmana vännerna i styrelsen öfver Elfsborgs läns hypoteksförening att icke spill sin tid med att motarbeta en reform, som af de föreningar, hvilka förstå sitt eget bästa, ifrigt eftersträfvas. L. UTRIKES. DANMARK. I konselj, hållen den 19 dennes, har beslutits att de holsteinska ständerna skola