Article Image
qvarhållas inom kakelugnen, samt sedermera under. dennas up phettning och efter spjellets. skjutning spridas och förorsakar hvad man kallar os i rummet. Eldningssättet erfordrar således goda kakelugnar i första hand — en omständighet, som man ej alltid kan påräkna. Utan hänsyn derpå är metoden i:sanitärt afseende att förkasta för det allmänt brukliga sättet af eldning med fritt luftdrag. Må det tillåtas insändaren häraf, som för några år sedan fästade allmänhetens uppmärksamhet på fördelarne af eldning med liggande ved, såsom i ulla afseenden, förtjent att föredragas framför eldning med. resyed; att framlägga några försigtighetsmått, hvilka böra iakttagas så väl vid eldning med sluten, som med öppen kakelugn. 1:o. Eldning med slutna kakelugnsluckör och ringa Tuftdrag må ej försökas i förbrända, spruckna och i allmänhet dåliga kakelugnar. Man kan med sådana aldrig vara säker för os, hvarken under eldningen, eller efteråt. 2:0. Man må ej tillsluta luckorna och minska draget förr än veden brunnit något tillsammans, eller brasan är hvad man kallar halfbrunnen. Anledningen dertill är, att man alltid måste egna denna första och minst nyttiga period af förbränningen till att utdraga den förskämda luften ur rummet, att tillbörligt uppvärma och torka veden, emedan man jet lider förlust genom den alltlör långsamma kolningen, samt för att låta den första röken (med brännheder lastad vattenånga) fritt bortgå. runder gör mau sig äfven tillgodo strå!värmen, som efjest alldeles förspilles, men som åtminstone ökar behaget af en kakel: ungsbrasa i rum der personer vistas. — 3:0. Den operation, som fordrar mesu afseendet och vid hvars försummande vidan för helsan är stor, är, att när veden är enomkolad, fritt lufttillträde och starkar: åter måste: gifvas, emedan kolos elje-t a Ouborligen inträffar. Den förste insänd: ren häntyder visserligen derpå, fastän cj med sådan vigt, som saken kräfver, ithy ait osförgiftning står för handen ifall. denna omständighet ej uppmärksammas och til hvars : ölverseende mången lätt kan bli förledd genom kolens utslocknade utseende. När veden således; är utbrunnen öch bloit en betydlig massa af mer och mindre svar:nade kol återstår, måste luckorna öppnas sedan man öppnat. spjellet. så mycket att draget blir fritt. Kolen böra sedan under fri ufttillgång tidtals omröras, tills glödhögen falnat ihop, till likhet med hvad fall: t plär vara när man som vanligt skjute: spjellet. 4:0. Vid en eldning kan man i allmänhet betydligt minska spjelldraget oc! derigenom göra förbränningen långsammar: och fullständigare, samt således öka vä mets tillgodogörande. Detta bör dock här likasom vid sluten eldning, ej ske förr ä: brasan är godt halfbrunnen, då mån i van liga kakelugnar kan till 3,, ofta 1, minsk: spjelöppningen. Man: mäste dock allti uppmärksamt känna efter att dråget är til: räckligt för att ej låta en del rök och bränr gäser inströmma i rummet. 5:0. Under den kallaste årstiden försunmar man vanligen alltför mycket hyftvexti.en under eldningen i våra boningsrun. an söker tvertom att genom klistrade el ler kittade dubbelfönster i görligaste må: hindra fria luften inträde, blott utaffrukta: alt få frysa. Men man besinnar icke, at förskämd luft är vida skadligare för hel san än någon känsla af lindrig frysning samt att när kakelungsdraget suger lufte: ur rommet, denna ovilkorligen mäste ersät tas genom annan tillströmmande luft. Trot alla tillstoppningar sker också. detta frö. alla håll i raommet. Dervid vore väl ox man: tänkte på att skaffa sig denna luft s: ren som möjligt. Genom fönstrens hermc tiska tillslutning kan den tillströmmand: luften endast komma genom dörröppninga till andra rum eller förstugor, genom vägg och golfspringor, hvaraf synes att den ti: sin natur ej kan vara så särdeles god, utt: tvertom ofta är mättad med animaliska u: dunstningar, fuktig och unken, samt är hva: man kallar skämd. Derför bör den allti anskaffas direkte ur friska lufirymden. Dett: kan ske genom olätd fönster och springo:, men förorsakar då en pinande iskall och fin luftström, som en derför utsatt perser lätt .-ej märker förr än han är hvad mer kullar enrhumerdd; eller ådragit sig enenvis rheumatisk förkylning. et kan iske bättre genom öppnande af en fönsterrute eller ventilator, men utkyler då rummet i högre mån. Bäst sker det genom en kaloriferventil på kakelugnen, om man vill hus hälla på värmen, utan att bespara sig frisk luft att andas. Denna inrättning är således alltid att föredraga; och den ringa tillökningen i kostnaden vid nybyggning skal! på mångfaldigt vis ersättas al fördelen att för all framtid-skaffo frisk och, när det så Pehöfves, uppvärmd luft i rummen. Den borde med vår tids tillbörliga afseende på sänitära förhållanden, särdeles i städerna, aldrig :försummas att anbringas å kakelugnaärne ide hus, som nybyggas. Huru sådativ kaäldriferledningar skola anbringas bör hyarje byggmästare känna — och en samvetsgrann sådan borde äfven alltid på det varmaste förorda deras anbringande i de boningshus, som han åtar sig att bygga. utom det att de lemna frisk, uppvärmd luft i rummet som eldas, förekomma de den alltför starka luftsugningen mellan fönsterbågar och karmår, samt mellan de sednare och väggen, tjena derigenom att kon servera fönstervirket och skola således verka förmånligt både för huseoaren och håsin—vveVeveeevm——————————LLL AA

1 februari 1861, sida 4

Thumbnail