Kurir från Köpenhamn. E Den 14 Junuari. Era krig, krig! — En artikel i Dagbladet. — erkan häraf på cigarrmarknaden. — 40,000 man franska trupper. — Allt för S:t Januariiordens skull. — Den nordiske Höitidt och den glada stämningen dervid. — Ingen stadsmusikant mer! — Hvad en stadsmusikant fordom var. — Fiolfriheten. — Skogsmusikanter, också artister på sitt vis. — Riksdagen voterar i zoologiska ämnen. — Heder åt den som äras bör, nemligen — mullvaden! — Fru Michaeli och fru Heiberg. Vore situationen icke i sjelfva verket oförändrad -— som den är — skulle en flyktig åskådare lätteligen kunna af allahanda ytliga tecken för ögonblicket förledas till att tro, att allt blifvit under loppet af några ånger tjugofyra timmar väsendtligen föränden t i detta glada och trefliga land. Ännu för fjorton dagar sedan var det knappast någon menniska, som icke härstädes tog frågan om en för dörren stående exekution i Holstein ganska lätt och frågan om ett krig endast raljant, — med undantag af de der trista figurerna, ni vet, hvilka göra sig det till ett slags helig pligt, att gå med hufvudet på sned. I dag är detta något annorlunda. Det är nu visserligen sannt, att H. M. vid nyårskuren höll ett litet föredrag, eller rättare: uttalade några kraftiga ord la Napoleon III, till sina officerare, tog. med stridshandsken manligt åt värjfästet 0. 5. V., RS SE NASAS CR