Garibaldis förestående fälttåg; vid alla tillfällen proklamera sin lösen Rom och Venedig; föranstalta adresser om de franska truppernas aftåg från Rom; hota konungen att sjelfve göra det som konungen icke skulle vilja göra. Hvad framtiden beträffar, ha handlingspartiets män blott ett åliggande: att bereda sig att bilda en; makt, tillräckligt stark att handla oberoende af. regeringen, d. v. s., såsom det tydligt utsäges i programmet, att partiet bör sätta sig i stånd att kunna fullfölja den andra vägen (republiken), om det visat sig, att den nu fullföljda vägen (monarkien) icke leder till det önskade målet. Och alldenstund ideernas makticke ensamt för sig är tillfyllestgö-: rande; alldenstund man behöfver samverkan. af två andra krafter, som äro penningar och män, så tillrådas unitarierne att ordna sig i ett vidsträckt förbund, rekrytera medlemmar till detsamma, isynnerhet bland soldater och arbetare, och att pålägga hvarje medlem, i mån af hans tillgångar, en månadsafgift af 50 centimer eller en frane. Derpå följa ett antal detaljbestämmelser, som ådagalägga en vidsträckt erfarenhet i allt som tillhör revolutionära stämplingar och med dem förbundna hemliga åtgärder. i Dylika oroande symptomer å den ena sidan och reaktionära stämplingar å den andra, måste af Victor Emanuels regering bevakas och bekämpas under en tid, då nationen så väl behöfde i lugn samla sina krafter för det utländska krig, hvarmed den stundande våren hotar. Korrespondenter från Turin berätta, att konung Vietor Emanuel, då han på nyårsdagen mottog de turinska kothmutalmyndigheterad. talat med dem om möjligheten af ett nytt krig. 1 de tyska tidningarna framställer sig äfvenledes den kommande våren med ett lika dystert utseende som i de italienska. I Österrike likasom uti Italien talas om ingenting annat än krigsrustningar. Men om Piemont för närvarande drages med stora bekymmer, så erfar emellertid Österrike, till följd af dess regerings osäkerhet, ännu svårare. Ungern har redan sin egen riksdag oåth vill ej taga emot nåon lag från Wien. Gallizien har nyligen egärt en dylik organisation; de deputerade, som det sändt till hr Schmerling, påyrka rättighet för detta land. att. ej, repre senteras i det centralparlament, som kejsar Frans Josef och hans minister ha för afsigt att införa i Wien. Hr Schmerling förklarade sig vilja taga den galliziska deputationens memorial i allvarligt öfvervägande?,: och han uttalade sin förhoppning, att den organisation, som inom kort blefve påbjuden, skulle tillfredsställa landets önskningar.? Skulle detta innebära den mening, att galliziernå skola få sin vilja fram ätt ej vara representerade i centralparlamentet, så skall Böhmen, som redan visar lifliga tee-. ken till afund för de eftergifter, som gjorts Ungern, begära en dylik förmån äfven för sig. Hvad blir väl sedan öfrigt af hr Schmerlings centralparlament? Man har således efter riksrådets upplösning icke vetat att beslutsanit Jr systemet med provincialständer, Hvilket grundlades af ministern Goluekowski; man har gifvit vika för wienerpressens klanderityska nationens namn mot detta system, ochi det ögonblick man ämnar beträda en ny bana, finner man sig hejdad af missnöjet bland de icke-tyska befolkningarne, hvilka, med rätta eller ej, anse ett centralparlament ej uppväga uppoffrandet af deras sjelfstyrelse. Hvad som under en sådan inre ställning i Österrike skall blifva följden af en sammandrabbning med Italien, i fall en sådan inträffar, är omöjligt att beräkna och förutsäga ; endast så mycket torde kunna, antagas såsom visst, att densamma åtminstone måste hos de österrikiska statsmännen väcka stora betänkligheter vid att låta Österrike bli den angripande parten. Till dessa förvecklingar i det södra Europa, hvilka hota att antaga de väldigaste dimensioner, komma andra, mera omedelbart i vårt grannskap, och hvilka följaktligen måste ännu lifligare intressera Oss. Den nye konungen af Preussen har nyss öppnat sina kamrar med ett trontal, om hvilket telegrafen i dag bringar oss den underrättelsen, att detsamma utlofvar ett afgörande ingripande i de holsteinska förhållandena. Telegrammet nämner icke, att något yttrats om Slesvig, men då man vet, att den tyska lystnaden efter sistnämnde provins alltid förstår att blanda densamma med i spelet, så snart fråga blir om-de holsteinska angelägenheterna, kan man icke utan oro höra Preussens nye herrskare i sitt regeringsprogram gifva tillkänna sin afsigt att ställa sig i spetsen för den rörelse, som åter tyckes vilja välta de tyska härmassorna in i vårt grannrikes provinser. H. M:t konungen har i dag hållit konselj. — — Generalbefälhafvaren i 1:sta militärdi