Rättegångsoch Polissaker. Rådhusrättens afdelning för tullmål ba nu afkunnat utslag i det mot vinhandlarer P. F. Högstedt anhängiggjorda mål angående verkställd förbytning af en låda vin mot en annan dylik, och har Högstedt enligt 10 lurendrejeriförordningen blifvit dömd att mista burskap och närivgsrättighet samt förklarats våra ovärdig att taga del i val, som medborgerligt förtroende utmärka, eller att dervid sjelf komma under omröstning. — Källarmästaren Edman lärer i går, då et! par slottskanslibetjenter infunno sig, för at! enligt öfverståthållarembetets på grund af hofrättens utslag meddelade ordres inmana honom i häkte, tagit till flykten, utan att kunna upp: hinnas. Pol:sen, som fått befallning att efterspana honom, har ännu icke lyckats upptäcka hvar han sig uppehåller. — Carlskrona d. 14-Dec. Vid poliskammaren fortsattes i går ransakningen angående det hos forbonden Clemed Jönsson anhållne koppafskrot. Flere inkallade vittnen afhördes, utan att några upplysniogar af vigt kunde vinnas. Handlanden Olsson inlemnade äfven nu ett skriftligt anförande, beklagande sig deröfver, att han måste inställa sig som svarande part i ett tjufmål, der ingen målsegare finnes, som påstår sig hafva förlorat något. Han bifogad en auktionsräkning som visade, att man kan innehafva 8: k. kronogods, utan att hafva på oärligt sätt bekommit det. -Målet förvisades till rådhusrätten. Sven Gustaf Pettersson och forbondea qvarhållas i häkte. Forn Målet mot fängelsedirektören I Kalmar. Ransakningen angående angifvelsen mot fängelsedirektören, kapten von Kremer, fortsattes åter sist; lidne onsdag å cellfängelset. Äfven denna gång var lagman Palme tillstädes såsom ombud för K. M:ts befallningshafvande. sg a Sedan protokollet för förra rättegångstillfället blifvit justeradt, dervid hr lagmannen anmärkte, det han yttrat: att om svaranden såsom enskild person ut delat örfilar och skuffniogar, vore detta visserligen ett våld, derom endast rätter målsegare borde kära; men att saken finge ett annat utseende,då fråga vore om åt svarandens vård anförtrodda fångar,, upplyste hr lagmannen att samtlige vaktbetjenter, med undantag af de endast på försök antagna extra vaktknektarne Hellqvist, Rosenqvist och angifvaren, aflagt tjensteed. p Från fängelseläkaren doktor Ekman inlemnades ett skriftligt anförande, af innehåll att, då ingen af fångarne för honom klagat öfver misshandling, eller doktörn vid sina sjukbesök hos fångarne förmärkt sådan hafva inom häktet egt rum, samt hr doktorn, som vid det tillfäll: då svaranden för fångpredikanten omtalat, att han gifvit en flicka 2:ne örfilar; var sysselsatt med skrifning, ansåg svarandens berättelse afse ett enskildt åt fångpredikanten lemnadt förtroende, hade hr doktorn icke ansett tillständigt att om förhållandet å vederbörlig ort göra anmälan. Der emot hade hr doktorn alltid, så snart han sett någon fånge vid ankomsten till häktet bära spår af misshandliag, derom gjort anmälan hos K. M:ts befallningsbafvande, som då föroränat behörig aktor att den eller de felande tilltala. Fångpredikanten Tode inl-mnade jemväl ett skriftligt tillägg till sina förra vittnesberättelser, af innehåll: att svaranden 2:ne särskilda gånger för vittnet omtalat, att ban slagit fången C. A Petersson. Första gången :hade svaranden berättat detta för vittnet ensamt, dervid svaranden anmodat vittnet att förehålla fången bans oskick att narra svaranden att besöka honom för att mottaga hans bekännelse. Andra gången hade svarandehs son, studenten von Kramer, varit närvarande. Vid första tillfället hade vittnet sagt till svaranden, att han ej borde taga sig fångarnes förseelser för nära, utan låta de lagliga straffbestämmelserna tillämpas. Härpå hade svaranden genmält: de lagliga bestraffningarne äro så långsamma och pinande, men jag är ieke långsint at mig,. Efter andra samtalet hade vittnet, sedan svaranden aflägsnat sig, gjort dennes son uppmärksam på svatandens lagstridiga beteende, under förhoppning att sonen i sin ordning skulle görå fadern upp märksam härpå. Som svaranden likväl förmält au han, då han slog Petersson, yttrat: din bekännelse frågar jag ej efter, men du skall låta bli att drifva gäck med mig, ansåg vittnet, att svaranden icke slagit fången i afsigt att af denne framtvinga någor bekännelse. : , Sedan ynglingen Oscar Möller derefter, i afseende im den från 50 till 25 öre nedprutade räkningen, af lagt en med fadrens öfverensstämmande vittnesberät telse, frågade åklagaren, om svaranden i behörig ord ning anmält att han låtit insätta fångqvinnan Emms Ch. Johansdotter i mörk cell eller att han låtit fråntaga fången !N. P. Larsson dennes sängkläder, hvartill sv:iranden genmälde, att han hvacken anmält berörde förhållande hos K. M:ts Lefallningsbafvaride, eller derom gjort anteckning i journalen. Likaledes medgaf svaranden, på åklagarens fråga att han af generaldirektören blitvit tillsagd att icel lerna änslå ordningsreglör. . Dessa hade dock blifvit nedtagna vid repa:ationen och sedan förstörda, si at svaranden mäst läta trycka nya. På fråga till gafs att reparationerna inom häktet ännu fö ; Då fråga ånyo uppstod om till 2 ärs cellstraff benådade Johan Jonssons användande till arbete utom cell, föklarade svaranden, att han, på grund af en skild skrifvelse från generaldirektören, låtit bemölde fånge arbeta på nyssnämnde sätt. Lagman Palme tillkännagaf, att K. M:ts befallniogshafvande icke anser sig böra, i strid rhot gäl lande författningar, lemna sädan tillåtelse. Hr lag mannen erinrade sig att svaranden visat ett bref från generaldirektören, hvilket innefattade ett dylikt till städjande i afseende på Johan Jonsson, men hr lag. mannen hade anledning att tro, det tillåtelsen för bemälde fånge, att utom sin cell förrätta arbete, en dast blifvit lemnad undantagsvis och för den bän