bem Fö RR vr RrtNeeE JE L er R RAR lig liflighet, och lofyar isynnerhet rika bidrag af aristokratiska. författare. Hertigar, grefvar, baroner, ladies och gentlemen, halfva pärskapet med ett ord, synes vilja rusa ja på bokmarknaden. Enligt med deland: n från de större förläggarne har publiken att vänta följande nyheter: I det historiska och biografiska facket lord Stanhopes William Pitts lefverne.; hertigens af Buckingham :Memoirer öfver Wilhelm IV:s och drottning Victorias hof och käbinett; två ytterligare band af Carlyles Fredrik den store; Francis Bacons enskilda -lif (en apologi för den store filosofen) af Hepworth Dixon; Amiral Gämbiers memoirer, af lady Chatterton; Historien om kriget på Krim af parlamentsledamoten Kinglake (hvilken sjelf bevistade begynnelsen af kriget); Erinringar från en vistelse bland druserna af lordfCarnarvon; Den förste lord Aucklands memoirer och korrespondens;, af hans son, den nuvarande lorden; Mary Granvilles. biografi; nf lady Hanover; Lord Colchesters (Charles Abböt, anderhusets talman 1808—1817) memorier och korrespondens,; Sir John Reynolds lefvernesbeskrifnings af. hans yrkesbroder Leslie; Jerome Bornapartes lefverne (kommer troligen att förbjudas i hans kejserliga brorsons stater). — Bland resebeskrifningar: Miss Bremers (Fredrika Bremer?) Två år i Schweiz. Bland skrifter af blandadt innehåll: Emersons aConduct.of Life, Karthago och dess ruiner af Davis (hvilken i flera år varit sysselsatt med gräfningar på den plats, der det gamla Karthago stod); Hogarths verk af Hannay, m. m. — JIaliensk litteratur. I Milano har nyligen utkommit Carl Albert. och Victor Emanuel II af Felice Tarottis. Författaren ;tecknar med hänförelse hvad dessa båda konungar gjort för att rycka Italien ur det tillstånd, hvaruti-.det hade blifvit försatt af den österrikiska regeringen i kraft af den myn dighet som denna af den heliga alliansen erhållit öfver italienarne. aLamoricidre, Pius 1X och Antonelli; historisk samtidsroman af Benedetto Castiglia, Milano 1860, utgör en satir öfver de franska legitimisternas åtgöranden. Den Berömda bokhåndeln Pomba i Turin, bekant genom sina storartade litterära företag, har nu börjat otgifrandet af femtio:lefvernesbeskrifningät öfver utmärkta italienare under titeln: I contemporanei itaKani del!secolo XIX. (Nittonde seklets samtida italienare). Fem häften äro redan utkomna. Första häftet är egnadt åt sitalienarens par exceellence konung Victor Emanuel. Det är författadt af den berömde Torinerlitteratören. Bersepio, . Andra häftet innehåller en teckning af Napoleon III, hvilken besynnerligt nog, här finnes upptagen bland samtida italienare. Författaren, Pacifico Vallassi, begynner med dena anmärkningen, att man har här hyarken bar att vänta ett äreminne eller en sätir, utan en trogen teckning af fakta, samt slutar dermed att Napoleons framtid kan anses lika osäker som Italiens och hela Europas i allmänhet, men att genom inskränkningen i påfseas verldsliga makt mycket blifvit gjordt för Europas omgestaltande, och genom nationalitetspolitiken ett nytt historiskt tidskiste börjadt. Tredje bäftet har till titel Giuseppe Garibåldi af G.S. Marchese. Den besömde fältherren blir här skildrad i sin rätta gestalt som en verklig fosterlandsvän. Camillo Benso di Cavour af professör Ruggero Bonyhis är titeln på det fjerde häftet: Cavour; härstämmånde från en gamal markgreflig familj; var. först page, så ingeniörofficer, mer tog snart afsked för att utbilda sig på resor, mest i Eogland. . Förfastaren, en rik nea Politanare, bar öfversatt Euripedes tragedier, och är nu anställd som professor i Pavia. Femte bäftet innehåller en lefnadsteckning öfver Bettino Ricasoll af Dall Ongaro. Ricasoli härstammar från en Longobardisk slägty redan känd under krigen mellan Guelferna och Ghibellinerna. Vdnn först rykte såsom agronom, derpå som, lärd och statsman.; Blef gonfalonier i Florens före 13848 års revolution, men drog sig tillbaka, emedan ban ej ansåg Montanelli och Gueräzzi vara rätta männen att leda de offentliga angelägenheterna. Men den 20 April 1859 hade han det modet att åt storhertigen öfverlemna den bekanta tänkeskriften, hvaruti yrkades på nödiga reformer. Sedan Toscana förklarat sig för Victor Ema nuel, blef Ricasoli med rätta utnämnd till landets generalguvernör. Författaren är den: snillriav den dall Opgarb, som i Rom 1848 i prinse i: i nino palats lade af den presterliga drägten, o sedermera spelat en betydande roll bland emigranterna. En ny lefnadsteckning öfver Columbus utarbetad för folket af B. Torre har äfven i år utkommit. Författaren, en andlig, säger med anledning af de svårigheter, som Columbus mötte hos Italiens och Spaniens regeringar, att man numera i detta hänseende kommit vida längre, enär folket i våra dagar utför stora verk utan regeringarnes medverkan, och nöjer sig med, att dessa blott icke störande deruti ingripa. — Den utmärkte astronomen professor Mädler, som i Spanien observerät den sednaste stora solförmörkelsen, ämnar utgifva en omfattande beskrif ning öfver denna företeelse såsom bihang till sin populära astronomi. : — Det är rätt intressant att se huru i Holland och Belgien, hvilka båda länder stått så fiendtligt mot hvarantita, stamslägtskapen och de gemensamma intressena efterhand börja göra sig gällande. I Brässel har man nyligen börjat utgifva en ny tid ning med namnet De Verbroederings (förbrödringen), som skall -bli -organ för de båda nederländska konungarikenas gemensamma materiella och moraliska intressen och tolk för de ömsesidiga känslor af vänskap och förtroende, som allt mera vinnå insteg. — Hertigen af Reichstadt såsom romanhjelte. Under titeln: Napoleons sor har Max Ring i Berlin tagit den i sin ungdom aflidne hertigen af Reichstadt till Kufvudfigureni en roman, och detsamma har nu äfven Braun von Brauenthal i Wien, under pseudonymen Jean Charles, gjort i en berättelse,som han benämnt Napoleon IL Denna sistnämnda är dock ej af nåa högre betydelse och är skrifyen på det möhlachska sättet. — Heinrich Heines efterlemnade arbeten. En bokhandel i; Amsterdam annonserar utgifvandet af: Die nachgelassenen Werke Heinfich Heines,, och nämner —bland dem två-band dikter; bref, Berlin; en höstsaga 1.27 epistlar, samt tyska litteraturens Fata morganar. — Rellstabs.:memoirer.. Den i våra dagar så rikhaltiga och omtyckta memoirlitteraturen skall inom kort erhålla ett ytterligare bidrag. Den bekante berlinerföljetonisten ogh recensenten Ludvig Rellstab ämnar utgifva minnen från. sin lefnad. Det kommer deri att talas om män sådana som Goethe, Jean Paul, Tieck, Beethoven, Liszt, Meyeerbeer m. fl., medhvilka alla författaren stått i beröring och om hvilka han följaktligen har intressanta minnen att meddela, utan att tala om tidens stora tilldragelser, såsom t. ex. krigen 1806 och 1813. Dessutom lär man ha att vänta Fruchtstäcke. Neue Novellen von IL. Reilstab. Litteraturen och litteratörerna i 19:de seklet. Af J. Demogeot. Om ett yrkes värde skall mätas efter ålIn FO Pr NA LL rn 3 FELET. LL JNA 3 a Sö Må