UTRIKES. Med ångfartyget Skåne bekommo vi på förmiddagen tidningar från London af den 3, Paris och Brissel af den 4, Hamburg af den 5 samt Berlin af den 6 dennes. Med södra snällposten ha tidningar ingått från Köpenhamn af den 3 dennes. FRANKRIKE. Patrie tror sig veta, att Frankrike motsatt sig bombarderingen af Gaöta, på det att konung Frans II:s familj, som ej har någon delide nuvarande händelserna, icke måtte utsättas för ännu större faror. I ett bref i Constitutionnel beskyller hertigen af Grammont det antifranska partiet i Rom för ingenting mindre än att ha förfalskat den depesch från honom, hvarigerom Lamoriciere sökte urskulda och förklara sitt nederlag. Depeschen skulle nemligen enligt uppgifterna från Rom ha innehållit en försäkran, att Frankrike med vapenmakt skulle motsätta sig en invasion i Kyrkostaten. Hertigen förklarar nu att orden med vapenmakt ej funnits i depeschen. Genom en förordning har blifvit påbjudet, att hvarje tidning, som erhåller varning, under två månaders tid ej får säljas på gatorna. Under titeln: Hvarföre Österrike ej skall :anfalla innehåller Patrie för den 3 dennes en längre artikel, hvari de skäl framhållas, hvilka, i bladets tanke, skola förmå Österrike :att hålla sig på defensiven. De omständigheter (Warschaumötet och följderna deraf), hvilka kunnat föranleda till tron på, att Österrike skulle gå anfallsvis tillväga, ha förlorat sin betydenbet, säger bladet. Återställandet af det goda förståndet mellan Österrike och Preussen har ej kunnat förvärfva åt det förra den tyska stormaktens understöd, utan blott dess goda tjenster. Hvad Ryssland beträftar så har sammankomsten i Warschau ingalunda medfört det önskade resultatet, och nämnde makt tänker ej på att betala kostnaderna för den försoning man har Preussen att tacka för. Nu har man vidare trott, fortfar Patrie, at England skulle ha förändrat sina åsigter rö: rande Italien; roen äfven deri har man bedragit sig; ty de.ona makts sympatier tillhöra oföränderligen Italiens Hvad har såleder blifvit förändradt i Österrikes ställning, så slutar bladet, voch hvarföre skulle det anfalla? Dess förhållande till Preussen, som var kallt. har blifvit vänskapligt; dess förbindelser med Ryssland, som fordom voro fiendtliga, ha öf vergått till stadiet af kyla; med England förblir det på samma fot, Huru skall det di utan hjelp, utan beskydd kunna löpa faran at ett anfall? Preussen skall ej följa det, Ryss land skall öfverlemna det åt sig sjelf, och England skall öppet tadla det. Ännu en gång: hvilket intresse kunde det ha att angripa Pie :mont? Österrikes ställning kan ha förbättra sig i diplomatiskt afseende, men det förbli icke mindre isoleradt, än det var för ett å sedan i Italien. Man påstår väl, att detskal vara nödsakadt att anfalla, emedan det bli omöjligt att underhålla armåerna i Venetien men vi tro ej på den nödvändighet, som skull: locka vargen ut ur skogen. I hvad fall son helst vore detta ett besynnerligt skäl, son Österrike uppgåfve för sitt anfall, och säker ligen skulle det ej vilja ådraga sig allmän: -ogillande. S i ENGLAND. Enligt Daily News har lord John Russell ; en depesch till sir James Hudson af den 2 Oktober förklarat, att England ej kunde påstå, att icke italienarne haft skäl att sätta si; upp mot sina regeringar, och att England heller kunde klandra konung Victor Emönvwel för det han lemnat dem bistånd.