reservanten vara, huruvida den ansvarighet och dermed förenade möjlighet at äfventyr, som staten skulle ikläda sig, komma jord: bruket i allwänhet till godo, eller blott en mindre del deraf? Han svarar härpå: Då svenska jordens totalvärde, enligt uppgift af en ledamot i finanskomiten, utgör två tusen millio: ser, så skuile de blifvande hypotekslånen, äfven om de uppgå till 100 millioner, så:edes ändock icke komma mer än en tjugondedel af joråbruksvärdet till godo. Allmänna meningen är dock, att under många år icke mer än femtio millioner ytterligare skulle upplånas, och det blefve således ej mer än en fyrationdedel af jordegarne som detta tillkomme. Det allra vigtigaste skälet emot statens inblandning i hypoteksföreningarnes affärer ligger dock, enligt hr Hjertas förmenande, just 1 det hinder, som deraf måste uppstå emot ett mera -verksamtbistånd från statens sida åt jordbruket i allmönhet. Det är obestridligt,. ger han, att en ökad tillgång på förlagskapital skulle gifva åt jordbruket en hastigare utveckling, och någon fara kan icke uppstå. att emot full säkerhet 1 jordegendom dertill använda statens kredit, äfven till ganska betydligt belopp. Men för att dermed åstadkomma ett så vidsträckt gagn som möjligt, kan den bästa utvägen icke gerna vara den va föreslagna, som hufvudsakligen afser att genom en mycket långsam amortering hjelpa ett mindre antal personer att kunna köpa el!er innehafva egendom af ett större värde med ett jemförelsevis obetydligt eget kapital. Om remot staten trädde emellan för upprättande af en verklig jordbruksbank, som lemnade lån på ifrån fem till tio års amortering — en tid, de flesta fall fullt tillräcklig för att tillgodovöra utlägget för klokt beräknade odlingar ocK förbättringar — så skulle en summa. notsvarande den som uu användes till hypotekslån med den långsamma amorteringen, unler samma tid kunna komma omkring sex gånger så många landtmän till godo. I följd af det nu anförda och under åberopande i öfrigt af sin reservation vid utskottets jörra betänkande, anser hr Hjerta ur S 1 och 2 böra boritagas de utt-yck, som innefatta ett vång för de enskilda hypoteksföreningarne att ngå i hypoteksbanken; att 4 bör alldeles utgå eller, om detta icke vinner bifall, beloppet af grundfonden åtminstone nedsättas till re millioner, såsom fullt tillräckligt för det iermed egentligen afsedda ärndamäl, och att 5 : bör alldeles borttagas. Derjemte anser han uppmärksamheten särskildt. böra fästas vid. S 10 och 16, som ar.gå len korta upplåningen och den korta utlåninsen mot inteckning i jordegendom, och hvilsa, 1 händelse: de uti förslaget oförändrade jvarstå, skola utgöra binder i stället för lättsader i bypoteksbankens verksamhet.