plomatien, att italienarne äro skickliga att bilda ett stort konungarike, som har de liberalaste grundsatser och institutioner till grundval. Just derhän måste det komma i södra Italien. Ty om folken der länge skulle förblifya i tillsvidaretillståndets ovisshet, så skulle oroligheter och anarki ej uteblitva, omätliga faror uppstå och en oerhörd skam drabba vårt gemensamma fädernesland. Om den stora, nationella rörelsen skrede ut ur den regelbundna och beundransvärda bana, den hittills följt, så skulle den utsätta ej allenast de nyligen befriade. utan äfven de under ett års tid fria och oberoende provinserna för den största fara. Detta får ej ske. Konung och parlament kunna ej samtycka dertill. Den ädle furste, hvilken hela Italien erkänmer såsom den nationella pånyttfödelsens grundläggare och ledare, har särskilda pligter mot södra Italiens folk. I hans namn har befrielseverket försökts, kring hans ärorika fana ha de befriade. folken -såmlat sig. För deras öde är han Europa och efterverlden ansvarig. Konung Vietor Emanuel ämnar ingalunda efter godtycke förfoga om södra Italiensfolk; men hans pligt är det att förskaffa dem möjlighet att-genom ett öppet och fullkomligt fritt tillkännagifvande af sin vilja komma ur tillsvidaretillståndet; f.Huru skall deras omröstninog utfalla? Svaret ligger i valurnan. Paältalienare! Vi önska ifrigt, att invånarne. i de med oss ännu icke förenade provinserna må handla såsom Centralitalien och med samma hänförelse, samma enighet bekänna sig till den grundsats, som förenar hela, halfön under :Victor: Emanuels konstitutionella spira.s ks Sedan Cavour ådagalagt, att. konung Victor Emanuel endast kan antaga ett anslutande utan vilkor, och att det för Italien är fråga om en enhets-, men. icke om, en federativ författning, fortfor han: Det är väl på sin plats att uttala, att alla de personer, som bidragit till nationalsakens triumf, till största delen äro för Syditaliens införlifvande. Detta oaktadt gifs det några bland der, hvilka, fastän de: ras fosterlandskärlek: och stillgifvenbet för kohungen icke kunna betviflas, likväl tro, att införlifvandet först borde verkställas efter fulländadt arbete, det vill säga efter fullständig lösning af den venetianska och romerska frågån. . Vi tro, att det skulle möäföra de skadligaste följder, om man skulle: fatta ett dylikt beslut. Hvartill kan det tjena, att) man shåller Neapel och Sicilien öti ett abnormt läge? Blott ett enda. skäl -kan anföras till stöd för denna uppfattning, det. nemligen, att man understödjer revolutionen, för att fullborda Italens befrielse; Vi pås å, att detta vore ett svårt missgrepp:. På den punkt; dit vi hafva kommit, och hvarest vi kunna bilda en stat af :22 millisner ita: Jienare, en stark och inom , sig sluten -stat,. hvilken skulle hafva att förfoga öfver materiella och moraliska hjelpmedel af alla slag, måste det revolutionära tidskiftet för öss sluta, och Italien måste frimodigt inträda uti perioden för sin nydaning och inre organisation. I atnat fall skulle Europa hafva örsak till antagandet, att, revolutionen! vore iför. oss mera ett ändamål än ett medel, och med rätta undandraga oss sin välvilja. Denallmänna meningen, som hittills varit för oss gynsamt stämd, skulle förklara sig emot oss och öfvergå på våra motståndares sida. Alla: dessa skäl skulle icke? blott försvåra vår uppgift, utan, till och. med göra vårt företags fullbordande omöjligt... Revolution oeh konstitutionell regering kunna icke länge bestå vid sidan af hvarandra uti Italien utan att dualismen framkallar:en opposition och en konflikt, som skulle utfalla till fördel för den gemensamme fienden. FScDessa: omständigheter undföllo den högsinnade patriot, hvilken hitintills satt sig emot Neapels och Siciliens ioförlifvande,. Men om allvarsamma skäl kunde framkäålla den öfvertygelsen, att systemet wore användbart på Umbrien och Markerna, så skulle halföns södra del bli åtskild från den norra, och det,enda resultatet -bestode-:sedan deruti, att mån lagt hinder emot och föranledt onödigt uppskof med utvecklingen af den, nationella idn.. Det ligger uti sakernas natur en logik, som triumferar till och med öfver den beslutsammaste vila, och mot hvilken de bästa afsigter stranda. Ville man uti Neapel och Pålermo uaderhålla en permanent revo lution, så skulle man snart öfverflytta makten oeh myndighetea ur deras händer, hvilka föra orden Italien och Victor Emanuel på sin fana, i händerna på folk, hvilka, i stället för detta praktiska vals;råk, skulle sätta sektanhängärnas dunkla och mystiska symbol Gud och folket... Huru skule konung Victor Emanuel, utan ätt starkt förnärma kronans värdighet, kunna gå in på att de italienska provinserna en lävgre tid i hans namn skulle regeras såsom ett eröfradt land, utan att det uti sina församlingar fritt öfverläggande folket har tillkännagifvit sin vilja genonr ett lagligt och högtidligt votum? BJAf dessa skäl hoppas jag, mina herrar, att I skoien gynsamt:upptaga den lag, hvilken jag har äran att förelägga parlamentet. Det af eder för några månader sedan åt ministören gifna förtröendevotum har satt den i stånd att öfvervinnä talrika öch svåra hinder, som mött densamma. I dag är det för regeringen nödvändigt, så vidt bon äfven framgent skall kunna föra statsrodret med fast och stark band, att hon, och Italien med heöne, eger kännedom om, huruvida hennes handlingar motsvarat det henne af eder skänkta förtroendet. : Detta är så mycket nödvändigare, mina herrar, sedan en för mängden med rätta dyrbar stämma har för kronan och låndet uttalat misstroende mot oss. En sådän förklaring har utan fråga smärtsamt berört oss; men den får dock icxe afleda oss från vårt mål. Såsom väktåre öfver stätsförfattningen tro vi, som fått förtroendet att vaka öfver dess samvetsgranna jakttagande; oss icke böra tillmätå en medborgares ord, huru vigtiga hans åt fäderneslandet gjorda tjenster än må vara, större vigt än de stora staåtsmyndigheternas. Följaktligen är deten sträng pligt för en konstitutionell konungs ministrar, att icke godkänna pågra föga lagliga anspråk, till och med om folkgunstens glänsande skimmer och ett -segerrikt svärd stå vid deras sida Uti detsäkta medvetandet af redlighe:en i våra aisigter, äro vi, som ministrar icke mindre än som medbörgare, villiga att tjena fäderneslandet och under alla omständigheter Bbelga alla vära krafter åt det stora verk, som består uti att af Italien bilda en könstitutionell monarki under Vietor Emannuels spiral j Det efgifna lagförslaget lyder som följer: .Konungens regerivg bemyndigas att antaga och genom Kungliga dekreter bringa till verkställighet införfifvfandet uti Sardinien af de provinser i mellersta och södra Italien, uti hvilka fritt och genom direkt ålmän omröstoin folkets vilja uttalär sig derför, att de skola utgöra en väsendtlig del af vär kopstitutionella mouarki.s tet ers ee