Söp korrespondenea, (Från Aftorbladets korrespondent.) Berlin den 31 Augusti. dimmorna under den nu snart n ha föranledt massan af re r att återvända hem tidigare än de ämnat. Er korrespondent tillhör äfven detta antal, I likhet med så många andra har han låtit sig modfällas af de sista månayvärda temperatur och sett sig t till en mera gynsam tidpunkt bref från Italien, som han var i sin korrespondens från Iot i Schweiz. Ailisedan 1816 har man v gen ej sett på kontinenten en så fuktig och regnig sommar. I hela Schwe:z haft mer än 4 eller 5 vackra da1 nånga veckor. Samma förle rum 1 Ischl, i Ostende, i Thi ringen, vid FE n; öfverallt regn och ingenting annat i Som man lätt kan före. har detta haft till följd att kurerna misslyckats, och de sjuka nödgats till ett annat är uppskjuta sina förhoppningar eller sina illusioner i afseende på tillfrisknande. Man Regnen och påstår, att Sverge — och ni lärer: väl bäst veta huru härmed förhåller sig — ensamt skulle ba varit gynnadt af en makalös sol. : illbringade vi ej i sådant fall sommaren i Stockholm? Härmed må nu vara buru som helst, så är jag nu återkommen bit till Berlin och skyndar att återtaga min korrespondens. och yttra mig om Preussens och Tysklands angelägenheter. De tyska angelägenheterna befinna sig nu, man måste tillstå det, i en vis: dvala. Det är endast det ryktbara sammanträdet i Teplitz i slutet af Juli, som fortfarande sysselsätter allmänheten såväl i Tyskland som i andra länder. Ni känner utan tvifvel genom tidningarne de otaliga gissningar, påståenden och vederläggningar, som detta sammanträde emellan de båda tyska suveränerna föranledt. Partierna ha begagnat eller åtminstone kommenterat detsamma med: så mycket mera passion, som resultatet af öfverläggningarne förblifvit insvept uti en ogenomtränglig slöja. Det nationella liberala partiet, som icke döljer sina sym r för den italienska enhetens framsteg, hyser mycken farhåga för följderna af de förbindelser, som Preussen, enligt det feodala partiets och Österrikes väaners utsago, skulle ha ingått i Teplits med sistnämnde makt. Inom de guvernementala kretsarne bestrider man, att prinsen-regenten till kejsar Frans Joseph afgifvit det ringaste löfte om hjelp i afseende på alien, I dessa kretsar försäkrar man, att i fall Österrike blefve angripet af det revolutionära Jtalien ensamt, så skulle Preussen och Tyskland läta det försvara Venetien på egen hand, utan någon intervention, Ett annat förhållande skulle inträda, om Frankrike ånyo biträdde Piemont eller dess bundsförvandter uti ett krig, företaget för att frånrycka Österrike dess sista italienska besittning. I sådan händelse skulle Preussen se den europeiska jemvigtep bruten, och skulle då bistå Österrike emöt Frankrike och Italien i förening. Det är häröfver som tidningarne nu polemisera. De liberala bladen låtsa tro, att Preussen skulle ha i Teplitz förbundit sig till vida mer än hvad de irimisteriella organerna medgifva. Jag säger, att de liberala bladen låtsa tro på mera betungande förbindelser, för att sålunda kunna bekärpa de kun som till följd af dei Tephtz diskuterade preliminärer skulle komma att afslutas emcilan Preussen och Österrike: i en mer cller mindre aflägsen framtid. De tidningar, om hvilka jag här talar, klandra med så mycken liflighet de förmenta uppgörelserna i Teplitz endast för att upplysa regeringen om den stora impopulariteten af en Österrikiskpreussisk allians, och på sådant sätt förekomma dess afslutande. Hvad åter de falska upptäckter, som vissa frauska cler belgiska ti iningar nyligen offentliggjort rörande sammanträdet i Tepliiz, får) man ej dervid fösta synnerlig vigt. Man har anledning att tro dem vara ett slags ballonger, utkastade på försök af Frankrikes officit ress för att upptäcka hvad som verkligen passerat i Teplitz. Genom dessa slags tidningsmanövrer vänta sig de,som bland allmänbeten utkasta dylika stipulationer, att se dem förnekas, och det är för att känna den häruti intresserade makten på pulsen, för att framlocka officiösa rättelser, som man utsprider dessa hemgjorda gissningar och rykten. Sädant är otvifvelaktigt ursprunget till de flesta af dessa i Paris uppfunna tydningar, och hvilka derpå blifvit förnekade icke allenast i Berlin, utan ock i sjelfva Paris, der man ej längre hade något intresse att utgifva för sanna de rykten, hvilka redan uträttat hvad som dermed blifvit afsedt. ; Eu märklig och ännu ej bekant omständighet angående Teplitzermötet bar kommit till min fnntedom, efter min återkomst till Ber-! lin; och jag tror mig böra meddela er densamma. Den kan bidraga att sprida ett visst) ljus öfv na hemlighetsfulla episod i samtidens historia. Man erinrar sig, huru alltsedan freden i Villafranca Preussen kände sig tillbakasatt i en slags isolering och hade skäl att anse sig hotadt vid Rhen. Sammankomsten i Baden-Baden föreslogs af Frankrike för att stilla dessa farhågor, och isynnerhet för att lugna det kommersiella Europa. Men en viss förbebållsamhet och köld egde rum, som man påminner sig, vid sammanträdet emellan de tyska färstarne och fransmännens kejsare. I sjelfva verket afgjorde samman: trädet i Baden-Baden ingenting och lyckaÅ löst; men hvad som deremot icke är att narras med är att buset Oberlin i Bryssel gjort cession. .Oberlinarne bankrutt!s nästan. skrek bankiren, med ögon so.n tycktes vilja falla ur hufvudet.