manen, de förre från 1859 års början, de sednare vid nuvarande arrende-kontrakts utgång, berättigade att fortfarande besitta hemmanen, de, deras hustrur och barn, led efter led, såsom för krono-åboer stadgadt är; 6:0 skulle nuvarande åbo eller arrendator Önska att genom skatteköp, på samma sätt som kronoåbo, förvärfva. jordeganderätt i det kyrkohemman, som han nu innehafver, eller hans efterlefvande hustru och barn, skall sådant vara dem tillförsäkradt. 7:0 Vid beräknandet af skatteköpeskillingen erlägges densamma till staten, jemte städjeersättning, i enlighet med hvad om skatteköp af kronojord stadgadt är för den del af räntan, som kronan tillkommer; men till kyrkan gifves i skattelösen ett belopp, motsvarande tolf gånger den ränta, som kyrkan årligen (efter medelmarkegång för sistförflutna tio år) tillkommit. Det är samma förslag som först af Bengt Gudmundsson och, sedan han med döden af-. gått, af hans broder Anders Gudmundsson, på de senare riksdagarne framlagts. Presteståndets ledamöter i utskottet försökte väl motsätta sig saken; men då adelns ledamöter, synnerligen ordföranden, landshöfding Nordenfelt, förklarade sig öfvertygade, att saken hade den klaraste rättvisa för sig, gåfvo de slutligen efter och ingingo på detta medelvägsförslag.