skulle insla stora vägen tul Messina och, se: dan den brutit upp från Corioli, förenar sig med. bataljonen från Santa Lucia. Centerr och högra flygeln skulle stöta tillsammans vic korsvägen närmast Milazzo och derefter mar schera tillsammans på Milazzo. En trupp sicilianare, under öfverste Fabrici skulle intaga sin ställning ytterst till höge: vid Arelis, för att der hindra försök att frår Gesso bispringa trupperna vid Milazzo. Er andra linie och reserv, de med Garibaldi an: lända trupperna, stäldes tillsammans med de trupper som kommit med Cosenz. I dagningen bröto kolonnerna upp och omkring kl. 6 på morgonen hördes å venstra flygeln det fö sta skottet. Den öppna stranden gaf neapolitanarne tillfälle att använda sit artilleri med större fördel på denna punkt än å någo. annan, och under det kolonnen till venster försökte att, utan artilleri, underhålla denna ojemnä strid, stod äfven centern helt oe midtemot fienden. Lemnande den på åda sidor med gärdesgårdar försedda, smala vägen, trängde de in i trädgårdarne på båda sidor, för att anfalla fienden, hvars förposter tagit plats i några utbus ej långt från den punkt, der den första korsvägen stöter tillsammans med stora vägen från Meri vid byn Le Grazie. Trupperna af andra expeditionen, som :brunno af ifver att återvinna . den tid .som gått förlorad och att få täfla med segrarne vid Calata Fimi och eröfrarne af Palermo, fördrefvo snart fiendens utposter från uthusen; men det behöfdes en ytterlig ansträngning för att kunna. förmå honom lemna den skyddande vinrankskogen der bakom. Undandold för de framryckande trupperna, gjorde hans mördande eld stora luckor i deras leder, utan att sjel: lida någon skada. Ofta var buskaget så tjockt, att ej ens röken var synlig; det pröfvade högligen soldatens tålamod att strida mot denne osynlige, spöklike fiende. Någon ordning eller allmän strategisk åtgärd var omöjlig, emedan manskapet i ett kompamniofta knappast kunde: se hvarandra, än mindre: de andra kompanierna. Vägen, som i första början tycktes vara den svåraste punkten, visade sig snart vara den lättaste, emedan man der åtminstone någorlunda kunde se fienden och hans rörelser. Den under dylika omständigheter enda möjliga taktiken var att rusa framåt på vägen och sålunda taga de otillgängligaste punkterna af vinranksogen i flanken, och å andra sidan raskt rusa fram genom skogen, utan att bekymra sig om förlusterna, för att kunna falla fiendens position på vägen i ryggen. De stora ,förluster, som en dylik -ojemn -strid åsamkade de angripande och nödvändigheten af att angripa den sidorörelse, som fienden lätt kunde utföra utan att bli sedd, reducerade mycket snart reservens antal. Fastän hela rörelsen stod under Medicis mera speciella order, var Garibaldi likväl själen i striden, i det han alltid befann sig på den mest hotade punkten och blottställde sig så som han brukar göra. Han befann sig hos centern, som banade sig raskt väg öfver. och genom alla hinder, då underrättelse anlände om att venstra flygeln, som ej förmådde motstå fiendens öfverlägsna styrka, började ge vika och sålunda blottställde hela linien för att bli kringränd. Han tog med sig de enda reservtrupper, som funnos qvar, utgörande en bataljon norditalienare och palermitaner,-under öfverstelöjtnant Dunnes befäl, och skyndede till venstern, för att hejda neapolitanarnes framsteg. ; Hans närvaro och officerarnes ifriga ansträngningar lyckades uppmuntra och ge. förnyad styrka åt de unga trupperna, så att de ej allenast motstodo vidare anfall, utan äfven rusade framåt mot kanonerna, hvarmed fienden sopade vägen: Ett nytt, än häftigare framåt bragte dem ända fram-till kanonerna; en enelsk sjöman, som nyligen låtit inrollera sig 1iPatti, var. den förste som besteg. muren, bakom Kvilken en--afkanonerna stod, och ögonblicket derpå bars kanonen bort i triumf; Just i detsamma den försvann vid krökningen af vägen: hördes :ett starkt rop af 7kavalleril kavalleri!? och någon förvirring uppstod. Garibaldi och officerarne Bemödade sig om att öfvervinna förskräckelsen hos de unga trupperna; de kastade sig mot: ena. gärdesgården, tryckte sig tätt intill hvarandra och lemnade på detta sätt passage för omkring. ett dussin modiga hästjägare; hvilka med sin kapten i spetsen rusade genori denna lucka i vår finie, för att återtaga kanonen. . Garibaldi hann knappast gå åt sidan, då ryttarne redo förbi, huggairde med sina sablar till -höger och venster. Men de kommo ej långt, ty infanteriet Kemtade sig snart efter första förskräckelsen och kastade större delen af ryttarne ursadeln. Kaptenen; sergeanten och en gemene man sökte komma undan och skulle ha lyckats, om ej Garibaldi ånyo visat sin personliga taprhet. Han gick fram midt på vägen, och å han lemnat pistolerna qvar i hölstren på gin sadel, drog han sitt svärd och ställde sig i position, för att hejda kaptenen. Denende, som befann sig hos honom, var kapten Misgöri, som äfvenledes var till fots, men beväpHad med eh fevolver. Hans första skott sårade den neapolitanske kaptenens häst, så att denne reste sig; Garibaldi grep då tag i betsJet, för att taga kaptenen till fånga. Men denne svarade på Garibaldis begäran att hån skulle gifva sig, med ett svärdshugg, hvilket Gar.baldi dock -hann parera ochvedergälla genom att med ett enda hugg klyfvakaptenens hufvud-och hals samt kasta honom ned död för sina fötters Under det Garibaldi sålunda var inbegripen i denna mördande strid, nedsköt kapten Missori sergeanten, som kom för att bistå sin officer, Då detta var gjordt. ER han tag i den simple karlen, hvars häst lifvit skjuten, men när denne gjorde motstånd, sköt han äfven ned honom, Denna lysande bedrift bidrog ej ringa att uppmuntra trupperna på venstra flygeln, och de kommo snart fram i en linie med centern. Men den svåraste delen af striden återstod äSnnu. OÖOaktadt daovens hetta och utan att;ha