STOCKHOLM den 14 Aug. 5 Dagens telegrammer medföra underrättelser, hvilka, om de vinna bekräftelse, synas innebära ett nytt vigtigt uppslag i den europeiska politiken. Mötet i Teplitz lärer nemligen, tvärtemot hvad man derom försäkrat, verkligen haft till resultat ett förbund emellan Preussen och Österrike, i ändamål att skydda icke blott Venetien, utan äfven Neapel. Hvad sistnämnde punkt angår, så synes hotet derom ej böra anses särdeles oroande, sedan England och Frankrike formligen förklarat sig vilja särskildt för detta fall upprätthålla noninterventionsprincipen. Om åter, i händelse af ett angrepp emot Venedig från Sardiniens och Frankrikes sida, Preussen, i följd af det nu-ingångna fördraget, förenade sig med Österrike, så blefve följden häraf sannolikt den, att under det sistnämnde makt lemnades att på egen hand möta de italienska folkens stormlöpning till lands, understödd af franska hjelptrupper och en mäktig fransk flotta, finge Preussen ensamt emottaga de fruktansvärda franska legionerna vid Rhen i en strid, för Frankrikes folk den mest populära af alla. Det är visserligen sannt, att äfven i Preussen i närvarande ögonblick ett krig med Fiankrike vore i hög grad populärt, äfvensom att sinnesstämningen i Rhenprovinserna numera är vida gynnsammare än den var för några år sedan; men huruvida Preussen, utan annat stöd än tyska förbundskontingenter, skulle kunna segerrikt möta Frankrike, är en fråga, hvars besvarafide må öfverlåtas åt framtiden. Att det emellertid egentligen är fruktan för Frankrikes förstoringsplaner jemte det inom preussiska länderna nu rådande hatet emot franska namnet, som föranledt detta anslutande till Österrike, synes temligen gifvet, i betraktande af den föga sympati, som sistnämnde makt på de sednare åren rönt ej mindre hos Preussens kabinett än hos dess folk. Hvad som emellertid blefve den säkraste följden af ett dylikt krig vore en oberäknelig förstärkning af Napoleons popularitet, icke blott inom Frankrike, för hvars länge närda förhoppningar han sålunda komme i tillfälle att kämpa, utan ock i hela Europa, hvars sympatier han då lätt skulle vinna. Han kunde då nemligen, och ej utan skäl, säga sig framstå såsom en förkämpe i frihetens och de förtryckta nationaliteternas sak; och på hans moraliska seger, sålunda på förhand gifven, skulle utan tvifvel innan kort äfven de militära och politiska framgångarne följa. Att det mål, som vid ingåendet af detta förbund synes företrädesvis ha föresväfvat Preussen, icke på sådant sätt därer kunna vinnas, synes oss vara en afgjord sak, utan att man härigenom snarare befordrade sin motståndares planer och önskningar. Den närmaste följden af det steg Preussen nu tagit, lärer obestridligen blifva en total förändring i hela dess yttre politik. Genom anslutningen till Österrike och dess intressen kommer det nemligen i en helt annan ställning till de tyska staterna än hittills varit fallet. Förhoppningarne om Preussens uppträdande i spetsen för de nyväckta tyska tendenserna komma härigenom att lida ett afbräck, som ej så snart lärer kunna godtgöras. Fransoshatet kan möjligen begagnas till en ögonblicklig föreningspunkt, men denna blir aldrig annat än en negativ; och till vinnandet af en verklig tysk enhet äro helt andra krafter af nöden. De utsigter, hvaråt man mu en tid såväl inom som utom Tyskland gladt sig, nemligen att Preussen skulle inslå en ny bana, reformera sina inre institutioner och mom det europeiska statssystemet ställa sig på de progressiva och folkvänliga riktniggarnes sida, ha genom ifrågavarande steg till en betydlig grad förmörkats. Att vid Österrikes sida uppträda emot en nation; som vill återvinna sin heligaste egendom, sin frihet och sitt sjelfbestånd, lärer svårligen kunna komma att anses såsom en pålitlig garanti för befordrandet af frihet och framåtskridande inow egna landamären, lika litet som sådant torde Vara rätta sättet att bibehålla Englands aktning och vänskap. Och den sjelfständiga, aktningsbjudande ställning, som Preussen under den nyd regimen tycktes vilja intaga, kommer sannolikt att sålunda förvandlas till en afgjordt sekundär inom Tyskland, likasom dess plats väl ej heller inom det öfriga Europa torde kunna förblifva hvad den hittills varit. Asset —