han föreslog, att den öfre och största slusse! skulle kallas Sven Petter Bergman, och den ne dre Karl Östberg, hvilka namn beseglades met skallande hurrarop. Hr öfversten Molig, an såg, att man äfven med kanalen borde fören: Petter Tamms namn, ty ett lokomotiv är nå got förgävgligt ting och blir utnött, hvarför han föreslog att hela kanalsträckningen skull kallas Petter Adolf Tamms kanal,, hvilke beseglades med ett niofaldigt hurra. Från kanalen fortsattes färden å ångfarty get ,Tamm samt uti en af detsamma bogse rad, för tillfället löfbeklädd och med blom mor smyckad pråm, öfver hvilken ett tält va uppsatt till. skydd mot solen. Färden va den vackraste man kan tänka sig; få helsin gar finnas väl, som : ej hört omtalas Dellsjö arnes . intressanta och natursköna stränder som gifva betraktaren anledning att tro de han befinner sig i Dalarne; denna kedja a höga berg med skog och fördjupningar, de emellanåt leende stränderna gifva många an ledningar till betraktelser öfver naturens obe skrifliga skönhet. Att omtala och beteckne några särskilta vyer häraf är icke planen föl denna redogörelse; vi låta derförealla de vackra taflorna. fara sin kos, lemna i en hasi hela södra Dellen och-passera under bron vic Norrbo kyrka; hvilken åt båda sidorna te sis utmärkt vackert; bron var smyckad med löf..och blommor; midt på densamma: vorc anbragta med blommor bokstäfverna: P.A. T. och på densamma. stodo uppradade en he mängd: folk af begge könen i högtidsdrägter Vid detta den: norrå Dellens utlopp i der södra är äfven mycket arbete nedlagdt ge: nom gräfning, hvarigenom fallet derstädes blifvit undanröjdt och norra Dellen sänkt, till icke ringa: vinst: för strandegarne omkring densamma, hvilka erhållit betydliga Jandviddar jord till följd häraf. Farkosterna passera under bron, ångbåten böjer som vanligt ned sin skorsten: derunder, och ett, tu, tre äro vi; inne i norra Dellen, som i naturprakt öfverträftar den södra, Man ser i densamma på ett håll tre kyrkor på en gång, något som troligen icke ofta inträffar i en så glest bebyggd och befolkad landsort som Helsingland, Men vi uppehålla oss icke så mycket härvid nu: vi äro snart franime vid Svågaelfvens utlopp, der Friggesunds sågverk ligger. Med Strömbacka: bruksförvaltare, den allmänt aktade och värderade hr Högberg i spetsen vandra vi allesammans af upp till den stora sågen, som för tillfället var inredd till matsalong; rummet var utmärkt väl valdt, öfver allt doftade löf och blommor, hvarmed densamma öfverallt var beklädd, och fram i den provisoriska salongen stodo tvenne bord; som riktigt tycktes svettas under sina bördor. Att middagen var lysande behöfva vi ej säga. Flera skålar druckos dervid, dels för landshöfdingen, dels för de närvarande egarne af bruket hrr Östberg och Tamm, dels för de nya företagens framgång och för ortens i sammanhang dermed stående blomstring, m. fl. m. fl., alla beledsagade med styckeskott och sång. I den muntraste och belåtnaste sinnesstämning begaf man sig derifrån kl. mellan 10 och 11 på aftonen å samma farkoster, hvarpå man kommit, och omkring tretiden var man åter i Hudiksvall vid hufvudstationen för verldens för närvarande nordligaste Jernväg.