farmaci, hvilken, efter hvad hr M. nu sjelfj? medgifver, .an anses mvisvara den ifrågava-1 rande vid Upsala, sakvudss så litet kompetenta I 1 kandidater, att tvenne af dessa kommo i öp-åc pen strid om platsen samt en tredje (en pro-J: fessor vid annat universitet) blott af särskilda ll omständigheter lärer ha afstått från att söka. lg Och då. ingen af alla dessa ville söka profes-s sionen i Upsala, och dess förutvarande innehafvare, som ju äfven var en skicklig man, r ej ville qvarstanna der, så vill insändaren än-le dock inbilla allmänheten, at: professionen helt 1 naturligen måste ligga nere, för att inväntala skickliga lärareämnens danande! d Lika misslyckadt är insändarens :örsök attlt bortresonnera förhållandet med adjunkturerna,)s för hvilket ban skjuter skulden på de smålt lönerna; ty dessa löner hafva nu i några årle varit ganska goda, utan att förhållandet der-1o genom förbättrats, och de hafva icke hindrat t sunds universitet — som icke röner inflytel-d en af hufvudstadens närhet — att ofta hafva lv en och annan adjunktur besatt; icke hellerls ha. de betydligt lägre lönerna vid Carolinska lt institutet bindrat adjunkturerna vid detta läro-Ir verk att erhålla funktionärer. Hr M. vill in-( sinuera , att förhållandet icke skulle vara bätT tre vid. institutet; men enligt statskalendern är af institutets 17 lärareplatser en och hvar till satt, di deremot af fakultetens i Upsala hö ,f. ten mindre antal lärareposter fyra stå vakz sata. Hr M. tillåter sig äfven den lilla krig sfisten att förtiga, det en adjunkt vid institv fet endast; har 1000—1500, men i Upsalz, 2000— 250)0 rdrs lön. Att han påstår, det hvarken aft vandlingseller föreläsningsprof. erfordras, etauru åtminstone det förra är ett vilkor för erhållande af förslag, vilja vi endast tillskrifva en ofrivillig glömska. fEDå man alltför ifrigt vill försvara en sjuk -sak, råkar man lätt förvärra den. Så yppar snu ins., då hen söker bestrida vår uppgift att .det efter prof. Bergstrahds död stod bårdt satt finna någon efterträdare till honom; att man funnit sig nödsakad förändra universitetsstatuterna, hvilka förut fordrade 3.ne sö;kandes uppförande på förslaget, att då, emedan 3:ne ej anmält sig, ny ansökningstid måst utsättas, saken derigenom icke förbättrade sig, emean, då endast en infann sig, samt att denne följaktligen — hvilken, efter hvad hvar -odh en vet, icke var chirurg, det oaktadt erfböll den; chirurgiska; professionen... Tillägger ;man nu, att. fakulteten förut förgäfves sökt :till platsen erhålla någon af Stockholms ut:märktax chirurger, samt att denna brist på -lörareämnen förråder sig..vid de festa öfriga vakanser inom akademien; nemligen inom rå -praktiska fakulteterna, så att man ofta, då någon professor .afgår. eller. bortreser, måste i hast kreera en adjunkt) för att få tjensten be-1 stridd, :en adjunkt, till hvilken man stundom ej våzar anförtro tentamina, hvarföre de stu.derande tvingas; att, då professorn tagit sin bostad i Stockholm, resa hit för att tentera; sså lärer det väl ej löna mödan bestrida att ej tblott med. fakulteten, utan universitetet i Up;sala i allmänbet, saknar den tillgång på lära;reämnen, som är nödvändig för ett behörigt uppfyllande af dess undervisningsskyldighet, satt icke tala om dess vetenskapliga uppgift. iHvad särskildt angår det medicinska stuliet, .så ör klart att just den lyx af 3:ne läroverk, ibvarmed det folkfattiga Sverge består sig, utgör ett af de största hindren för ett til börligt uppehållande af alla lärareembetena i detta fack, likasom att ett medicinskt läroverk i en småstad icke, om ej genom konst-:lade medel, kan med framgång. konkurrera med ett sådant i en hufvudstad. Om derföre hr M. och de med honom liktänkande lifva-: des af sannt nit för undervisningen och vetenskapen, skulle. de lika mycket förorda som de au fra emot fakultetens förening med institutet, helst derigenom undvikes ej blott den dubblering af lärareplatser, som nu måste ega rum, utan äfven det hopande af läroämrena på alltför få lärare och den fattigdom på material, som nu förekommer vid 2:ne af dessa läroverk. Det är karakteristiskt för detta nit att hr M. så i handling (genom flyttningens motarbetånde) som i ord ignorerar det faktum, att flera grenar af den medicinska vetenskas pen, hvilka vid fakulteten äro och alltid måste vara förenade på en lärares hand, numera vuxit ut till sådant omfång, att de ovilkorligen fordra sin gen lärare, om han skall kunna genomtränga sitt ämne och undervisningen således göras rätt kraftig och fruktbringande. Att, då läroämnen fördelas på alltför få känder, en mycket-långsam succession i föredrag ningen af de. olika disciplinerna måste uppstå, samt att studiikursen derigenom förlänges, på samma gång studierna blifva mindre grundliga, detta är för br M. utan all betydelse. Vi skola i nästa nummer företaga en granskning af ins. jemförelse mellan antalet studerande vid institutet och fakulteten, A. i) Stundom kan icke ens detta ske. Af sUpplysningarne sid. 20inhemtas att en icke promoverad studerande då var ende su:pleanten för både adjunkt och professor vid den medicinskt chemiska lärostolen. Det i så många afseenden märkliga skådespel, sor midsommaraftonen uppfördes i Hydeark uti London, utgör hufvudsakliga föremålet för beskrifningar och betraktelser uti de sednast oss tillhandakomna utländska blad, munnarlinagt natielimptrmg de Aangalalra --Tuk