na egendom ej förklaras förbrutna, utan efter företeendet af bevis återställas till egaren. (Här följer åter ett förbehåll i afseende å krigskontraband och brytande af blokad). I flera provinstidningar, hvilkas korrespondenter bruka vara väl underrättade, försäkras första följden af öfverhusets seger i fråga om pappersskatten skola bli,catt Gladstone tager afsked. Globe försäkrar dock att dessa uppgifter sakna grund. Får man tro Times, så skall nämnda Konflikt au kunna betraktas såsom. bilagd. Den af 22 medlemmar bestående underhuskomitg, som skulle yttra sig i frågan, hade delat sig i två partier, hvardera med sin chef, nermligen Walpole och Bright. Båda ingåfvo ett betänkande. Brights betänkande sökte ådaga-. lägga, att öfverhusets förfarande var ett irgrepp i underhusets rättigheter, Walpoles utgjorde hufvudsakligen en historiskt framställning af föregående dylika fall. Han lärer lyckats vinna pluralitet för sig i komiten; Bright. hade på sin sida Gladstone och lord John Russell. Times är öfvertygad om att underhuset skall godkänna den walpoleska sidans mening, Em br Ironside i Sheffield, hvilken tillhör den urgubartska skolan, har gjort försök att inför rätta anklaga några föranstaltare af insamlingar för Garibaldi, men fann dock ingen domstol villig: att upptaga målet. Så berättar han. åtminstone sjelf i en shbeffieldtidning. Han ämnar derföre vända sig till statssekreteraren för inrikes ärenden. Engelska tidningar berätta, att lord Elgin och baron Gros den 22 Maj lidit skeppsbrott vid Ceylon på sin färd till Kina. De befunno sig om bord å Malabars, som stötte på en klippa, då det var på väg att lemna hamnen, och sjönk med penningar och last, Intet menniskolif. spilldes. Dykare äro sysselsatta att söka upptaga penningarne. De båda sändebuden skulle den 6 Juni fortsätta resan till Hongkong. ITALIEN. Från Turin förmöles den 24 Juni, att Sardiniens parlament skulle prorogeras straxt efter midsommardagen. Franska och ryska sändebuden hade haft lifliga konferenser med grefve Cavour. Uti Genua förberedes en ny storartad exdition till Sicilien. En stor mängd af Itaiens ungdom synes vara på väg till. skådeplatsen för frihetskriget. Tre ångfartyg, Washington, Oregon och Franklin, hade blifvit inköpta för 800,000 francs och väntades till Genua, för att afgå med ett betydande antal frivilliga. Siciliens diktator hade i sitt eget och i Siciliens namn utskrifvit ett lån af 50 millioner francs. Bertani hade fått uppdrag att bringa detta beslut i verkställighet samt insamla alla skänker, som gåfvos för Siciliens sak, och inköpa vapen. . . Garibaldi hade utfärdat följande proklamation till nationalhären: . BbPEniga och fria Italien! Nu är det ej tid att hvila ut! Måvga af våra bröder äro ännu förslafvade, och vi hafva svurit att befria dem. Det är nu 40 dagar sedan vi lemnade Liguriens strand, icke för egen vinning, eller. belöning, utan för att kämpa för de undertryckta italienarne. Soldater från Varese och Como! Edert blod har färgat Siciliens jord, och många af våra vapenbröder hvila deruti; men öfverallt följa oss folkets välsignelser. I hafven satt Europa i förundran uti tvenne slagtningar mot krigsvana soldater. . Den italierska frihetens öde beror af edra skarpa, förtrollande bajonetter! En hvar af eder är kallad att föra den italienska ungdomen tili nya strider och nya segrnr. Inträden alltså i lederna!... Inom kort skolen I återvända till lifvets beqvämligheter, till edra anhörigas, edra hustrurs omfamningar. Inträden i lederna, soldater af Calatafimil Beredom oss att fullborda det herrliga verk som vi påbörjat! Palermo den 13 Juni. GG. Garibaldi. Från den 30 Maj till den 12 Juni hade man utur Palermos ruiner framgräft 573 lik. Provisoriska regeringens blad i Palermo meddelar en proklamation af mneapolitanske ge-1 neralen Benedictis son, hvaruti han uppmanar de kungliga trupperna till uppror motl Bourbonerna: Uti ett telegram från Genua af den 27 Juni I förmäles, att Siciliens vallag blifvit offentliggjord samt att Torrearsa, Pisani och Garner ) egärt sitt afsked såsom medlemmar af Sicii liens ministerråd. Palermos municipalitet hade till. diktat rn inlemnat en adress, hvaruti detsamma anhöll om att Sicilien måtte genast: förklaras förenadt med Sardinien. Garibaldi hade derpå afgitfvit följande svar: Siciliensinförlifvande med Sardinien är min dyraste önskan. Såsom stor beundrare af Victor Ema: nuel tror jag, att med och genom honom Italiens enhet skall blifva förverkligad. Men för närvarande är det, enligt min åsigt, änru icke nyttigt att låta Siciliens införlifvande ensamt försiggå; ty om Siciliens införlifvande ofördröjligen verkställes, så skulle möjligtvis en utländsk intervention framkallas och tvinga mig till återtåg. N Garibaldi hade gifvit befallning om fästet Castellamares raserande. Revolutionshärens första division hade marscherat. mot Catania; en annan kår hade vändt sig mot Syracusa: Geribaldis militsriska anordningar syntes för öfrigt hafva fasta landet till syftemål. Hela Sicilien är, utrymdt af de kungliga trupperna, med undantag af Messina, Syracusa och Mila2zo, der debereda sig till ihärdigt motstånd. Uti ett enskildt bref af: aen 17 Juni från Messina berättas följande om ställningen derstädes: Förliden vecka passerade intet nytt, som ej redan är bekafit på andra orter, och hvad Palermo beträffar måste vi här inskränka oss till att ur utländska tidningar hemta nyheter derifrån, om vi vilja hafva sannaoch tillförlitliga underrättelser, så vidt ej hvar fjortonde dag: ett-engelskt örlogsskepp eller hanESRTEERNNNAN 2 IRNRARESROR SAC OTIS RES SSG INST Et stem MATTS