sammans. bildar en enformig massa, är preparatet ärdigt till användning. BLANDADE ÄMNEN. — Den religiösa fanatismen ech natarvotenskaperna. Alla känna Galilsisitvist med inqvisitionen, men mindre bekant torde det vara att kyrkan våsade ännu i förra seklet uppträda på enahanda sätt mot Buffon. I sin naturlära hade den ryktbare vesenskapsmannen uppställt en så kallad jordens tcöris; kort ; efter verkets offebtliggörande erhöll han från .eologiska fakulteten i-Paris, la Sorbonne; en officiell skrifvelse, daterad Januari 1751, -meddelande honom att fjorton punkter i hans arbete vore förkastliga och stridande mot kyrkans tros. Den första af dem, den zeologiska, lydde så: Hafvets vatten bar frambragt landets berg och:dalar, himlens vatten nivellerar och skall slutligen föra landet ut ij hafvet medan hafvet apptorkar och blottar nya fastland.:: Buffon uppmanades att återkalla sina kätterska meningar, hvilket han också beqvämade sig till, i det han utfärdade en förklaring, som Börjar sålunda: Jag förklarar att. jag icke har haft för vafsigt att motsäga skriften, vatt jag fullt och fast tror på allt deruti som angår skapelsen, och jag återkallar allt i, min bok rörande jordens skapelse och i allmänhet allthvad som kunde strida mot Moses berättelse,. Lyell i hvars bekanta Geologiens principers denna berättelse förekommer; tillägger att den stora sats, som Buffon nödgades återkalla, var den, att jordens fuvarande berg och dalar hafva sitt ursprung från sekundärs eller naturliga orsäker — cen sats, hvilken nu är lika bevisad och rotfast som läraa om jordens rotering kring sin axel. . — Qväntad räddning. Det finnsåtskilliga berättelser .omri menniskor, som blifvit gripna och bortsläpade af rofdjur; men räddat sig genom utmärkt själsnärvaro. Att menniskoslägtet ej har något mo: nopol. i det hänseendet öynes emellertid af ett par exempel, som Tschudiberättar: i, sitt intressanta verk: Djurlifvet på Alperna. I Unterwalden slog en stor grip ned på en lefvande Täf.och släpade honom bort .medsig genom luften, men det-lyckades räfven att få tagi halsen på sin fiende och bita af den. Gripen störtade ned till marken: och Mickel linkade förnöjd: hem; men glömde säkert icke sin susande färd så länge han lefde. En dylik händelse tilldrög sig på Ober-Aipstocks gletscher, der det än så godt om getter. Tn raf sprang öfver gletschern. men blef oförmodadt anammäåd af en stor örn och buren högt .uppi Juften.. Röfvaren började döck snart slå med vingarne på ett besynnerl gt sätt och sänkte sig bakom en fjelirygg. -En man, som hade sett detta, höllpå att stiga upp på klippan, då räf ven till-hans förundrån kiladeförbi med blixten: hastighet. På andra sidan låg örnen med sönder: rifvet bröst. På samma sätt göra de små vessorna understundom: i Juften ända på hökar och giador, när dessa hålla på att bortföra dem. — Den förtrollade rosöm är titeln på en roman, hvilken .med snaraste torde komma att lemna pressen i Paris, och hvilken med skäl kan anses såsom den största märkvärdighet r-manlitteraturen jttills haftatt framvisa. Ett litet sällskap beståde af konstnärer och litteratörer hade under den senaste karnavalen samlats i Cafe-de Paris, och under ioflytdndet af ett saliggörande vinrus, fatfade dess medlemmar det beslut, att gemensamt utgifva enbok, hvilken vore egnad att väcka almänt uppseende, och blifva lika vinstgifvande som Sues Parisermysterier, på. sin tid iyvoro. En af:sällskapet föreslog, att man. skulle skrifva cn verldsroman, ett slags Kosmoss, och att: alla: vetenskapsgrenar skulle gifva sin tribut till romanen; en annan gillade detta förslag men önskade det så till vida utvidgadt, att icke blott läkare; jurister, mathematici, theologer, ekonomer ste. tan äfven handtverkare, dandys, grisetter,fattighjon, bestraffade skälmår; medi! ett ord sagdt alla medlemmar, såval de mest begåfvade som 1demest fallna af det stora sällskap, som kallas — menniskoslägtet, en hvar efter sin förmåga skulle gifva sin skärf till Den förtrollade: rosewTillen börjän upptogs förslaget en däst såsom. ett skämt, och man: skrattade åt projektma. karne; men redan efter ett par dagars förlopp hade man ändrat åsigter. : Ett förslag till rominen upp: sattes och alla:decofvan uppräknade smännen af fackets, sfrån: advokater och stitsmannen till loretten ochvskälmen fingo: sin bestämda verkningskrets utstakad.sBedaktörsskapet uppdrogs å Jules Blanc och. Clery. Densa:monstreromuar lär vara högst pi kant, oehoaf ett spännande intresse. Den förtrok laile, rösen,s är ingalunda någon Ööfvernatörlig varelse, nej ugubevars! Rosen är helt enkel en ung; skön och älskvärd dam, utrustad med alla dessa behag, som: i våra dagar äro ett nödvändigt bihang tillvalla romanbjeltinnor; hvilken blifvit förtrollad af ensandeskådare. Herr -Hurfej hvilken är romanens bjelte, har:sjelf nedskrifvit sin svartkonsts mysterier. 3 (GG. P.) — Ett. porträtt af. madamo Recamler såtdes nyligen på auktion i Paris. Porträttet väckte allmän: beundran: och förklarade fullkomligt, hvarföre på sin tid.hon var så: eftersökt och firad: Det:såldes. äfven em egenhändigyskrifvelse af Henne och denna . väckte. nästan. ännu större uppmärksamhet samt kom de flesta-att.le och runka på hufvudet. Den hvimlade .nemligen af grofva ortografiska bockar. När man .besinnar att, madame Recamiet under två årtionden umgicks: med: de största snillena i Europa, och att de odödligaste bland de odödliga inom franska akademien med uppmärksamhet: lyssnade till hennes ord, kommer man tillden slutsatsen, attskönhet och, älskvärdhet: äro kufvudsaken hos det täcka könet samt. att rättskrifning är bara en bisak, Detta resultat kan jemväl tjena. till tröst för de damer, som ,äro nog o:yckliga att lefva i spändt förhållande till. grammatikan. 4 — Den svårasto ankarkotting, som man känner, har nyligen blifvit tillverkad hös Brown Lenhox i London, för att användas till förtöjande af en elska kronäns kolskepp i La Valettas hamn. Den r 40 famnar lång och förfärdigad af 4!), tums jern hvarje länk är 27 tum lång och väger öfver 2 centner. Dess styrka beräknas vara tillräcklig att i alla väder hålla kolskeppet med ett linieskepp fast på hvardera sidan, Rättelso: I gårdagens nummer af Aftonbladet, 3:dje sidan, 5:te spalten, . 92:dra raden uppifrån under rubriken Riksdagen, står i. grefve ÅAdlersnarkoo anförande r