—S 4, omvissa undantag från beväringsskyldigheten, återremitterades på yrkande af hr Björck. Art. II. Om beväringsmanskapets antecknande oeh redovisande. 4 6 under denna artikel godkändes med den förändring, på framställning af hr Wern, att orden: likmätigt gällande bevillningsstadga skulle ändras till: likmätigt gällande författnings. Äfvenså godkändes 4 7 med den af hr Björck föreslagna förändring, att i dess 1:sta mom. förekommande uttryck: till armåns eller flottans beväringsområden hörandev skulle utgå. 5 8 och 9 godkändes utan diskussion. Art. III. Om beväringsmanskapets vapentjenst och vinnandet af befrielse derifrån i krig och fred. Vid 10 anmärkte hrr Björck, Ridderstad och Hjerta, att ordalagen deri voro något oegentliga samt att denna paragraf tillade K. M:t väl vidsträckt rättighet att uppbåda beväringsmanskapet, och föreslogs att orden: efter statsrådets hörande, deri skulle insättas, hvarföre de begärde återremiss, ä hvilket hr Wahlström förenade sig. Deremot ansågo hrr Lallerstedt, Palander, Staaff, Rydin, H. Gahn och Wern att ingen våda förefunnes vid att antaga denna paragraf oförändrad, och att tillfällen kunde inträffa, då det vore nödvändigt att K. M:t egde den viasträcktare rättighet, som denna paragraf tillägger honom, att uppbåda och sammandraga beväringsmänskapet. Paragrafen bifölls efter votering med 30 röster emot 16. Ständet åtskildes kl. !, till 11. Bondeståndet: Sedan ståndet på förmiddagen bifallit de framställningar utskottet gjort, angående ifrågasatta förändringar uti införseltariffen under rubrikerna Alabaster till och med sBränvin och Sprit., fortsattes på eftermiddagen och afslöts behandlingen af de öfriga framställningarne rörande ifrågasatta förändringar i inkomsttariffen. Man biföll alla punkterna, utom följande: Fisk, saltad sill, hvilken återremitterades i syfte att, såsom Nyqvist yrkade, hållas öppen för ett beslut, öfverensstämmande med det, som man komme att fatta angående sådana landtmannaprodukter, som kunna anses utgöra egentliga lifsförnödenheter, synnerligen för den fattiga klassen. Man hade nemligen i diskussionen på förmiddagen om principerna nästan allmänt uttalat den mening, att landtmannanäringärne skulle i afseende på tullbeskattningen och tullskydd ställas i samma förhållande som stadsmannanäringarne eller fabriksoch handtverksindustrien, och att således jordbrukets produkter och ladugårdens alster borde, liksom fabriksoch handtverkstillverkningarne, åtnjuta den fördel eller, såsom man sade, det skydd,, som kan ligga uti införseltullar, om än ytterst låga. Skulle man likväl icke vilja härpå ingå, utan under föreyändning, att spanmål och viktualier äro lefnadsbehof, som för den fattige måste göras billiga till priset genom befrielse från alla tullar, så fordrade Nyqvist, att man skulle vara konseqvent och äfven från införseltull befria saltad sill, som just är ett af den fattigaste klassens förnämsta och mest brukade födoämnen. Det vore nemligen icke billigt att till fördel för de mera bemedlade klasser, som hufvudsäkligen förtära de dyrare viktualierna, såsom ost, smör, flåsk och kött, befria dessa från tull, men åsätta saltad sill sådan tull. Komme åter landtmannavarorna i allmänhet att draga importtull, så kunde äfven den föreslagna silltullen gerna qvarstå. Till denna åsigt slöto sig till en början Ölaus Eriksson och Carl Ivarsson, samt sedermera äfven de öfriga, som helst velat hafva saltad sill tullfri, utan afseende på tullen å de andra viktualierna, nemligen Sandstedt, som är motionär, Lönn, Paul Andersson, Anders Gudmundsson och Per Erik Andersson. Endast Bergström och Gustaf Johansson påyrkade bifall till utskottets framställning, dervid förnämligast framhållande, att en tull af25 öre pr centner å saltäd sill skulle vara så låg, att den icke kunde anses märkbart fördyra den fattiges inköp, som utgöras af några sillar eller högst några skålpund hvarje gång, ett skäl, som Nyqvist flera gånger. visade vara halt: löst. Potatesmjöl eller malen potates och Stärkelse, af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen, hvilka begge rubriker äfven återremitterades i syfte att få rubriken potatesmjöl; eller malen potates att utgå och den dermed afsedda varan att höra under den sednare rubriken, för hvilken är föreslagen en tull af 6 öre pr 8. Utskottet har föreslagit två särskilda rubriker och att den förra, innefattande potatesmjöl må vara tullfri; men Gustaf Johansson, som fann den omfatta en i viss mån förädlad jordbruksprodukt, ansåg den böra draga en tull af 30 öre pr centner, och Rosenberg samt Sandstedt slöto sig i början till honom. Per Erik Andersson förordade likväl en tull af 1 rdr pr centner, öch Jöns Persson slöt sig till honom. Falk sökte väl att förklara och försvara utskottets mening; men då Anders Gudmundsson och August Andersson ansågo att potatesmjöl och stärkelse af potates utgöra en och samma vara, samt den sednare derföre föreslog, att de måtte draga lika: tull, och att derföre rubriken potatesmjöl, eller malen potates, kunde helt och hållet utgå, så återremivterades punkten i detta syfte. na oskalad, eller Paddy, som utskottet ansett böra fortfarande befrias från tull, åsattes af ståndet införseltull af 77, öre pr tb. f Saltv återremitterades på framställning af Nyqvist, med hvilken många instämde, för att beslutet såsom vid saltad sill måtte kunna rättas efter blifvande beslut angående tull å landtmannaprodukter. Silke, rätt, ofärgadt, ansågs af ståndet böra draga en tull af 50 öre pr , hvarföre denna rubrik återremitterades. Väfnader, helsiden-, halfsidenoch bomulls-, blefvo på yrkande af Smedberg, Bergström, Sandstedt, Gustaf Johansson, Johannes Andersson från Elfsborgs län samt Jöns Persson, och oaktadt. Falk, Anders Eriksson, Nils Larsson och Gross talade för bifall samt varnade för återgång från de låga tullar man lyckats vinna, åsatta den tull de dragit för detta år. nÅttika, alla slag, för hvilken rubrik utskottet föreslagit en tull-af 6 öre pr , återremitterades på framställning af Per Erik Andersson i syfte att få tullen bestämd i förhållande till ättikans sprithalt. —— — DAGENS PLENA. Ridderskapet 05.. Adeln. Hr C. A. Bogeman afsade sig sin plats som elektor och ledamot af bankoutskottet. Bevillningutskottets betänkande-n:r 24, angående folkskoleafgiftens utgörande, föredrogs punktvis. 1:sta punkten, deruti utskottet föreslår att denna afgift skall utgå med 40 öre för man och 20 öre för qvintia, iterremitterades på yrkande af grefvarne C. G. Mör aer och Lagerbjelke. 2:dra punkten, afstyrkande en af komminister Svartengren väckt motion, bifölls utan liskussion. G Derefter företogs till behandling lagutskottets besänkande n:r 21, om utvidgad religionsfrihet, dervid -örande föredragningen beslöts att utskottets förslag kulle paragrafvis föredragas, och till slut ingressen ill lagförslaget, samt att vid hvarje paragraf af ut kottets förslag den motsvarande i K. M:ts förslag -kulle uppläsas, varande enhvar obetaget att under tiskussioneD öfver de olika Paragraferna yttra sig om örslaget i det hela. S 1. Friherre J. A. Posse uttalade sig i ett längre kriftligt anförande för K. M:ts förslag, af hufvud: sakligen det skäl, att det vore bättre att få något in intet, och att skilnaden mellan K. M:ts och it skottets förslag ej vore så stor, att icke det förra med skäl kunde antagas. Friherre Thure Cederström förklarade sig icke kunna gilla -hvarken K. M:ts eller utskottets förslag i dess heibet, emedan båda voro stridande mot 16 5 regeringsförsnen. plog: Anyd i ett längre föredrag i VRT fmmt