hafva gjort menskligheten det allra minsta goda, det jag vet! — RIESDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Hr Uggla afsade sig sin plats som ledamot i ekonomiutskottet. Ett från presteståndet ankommet protokollsutdrag, med inbjudning till deltagande i detta stånds beslut angående expeditionsutskottets skrifvelseförslag till riksdagsbeslut i norska frågan, bordlades. Derefter fortsattes föredragningen af bevillningsbetänkandet. Uppbörd, afkortning och redovisning. 1) Uppbördsboken och debetssedlarna. 81 bifölls. 5 82 och 83 återremitterades på yrkande af grefvarne Mörner, Lagerbjelke och af Ugglas. 4 84 bifölls med den förändring, att debetsedlarna skola skattskyldiga tillhandahållas en månad före uppbördstidens början, och 85 bifölls oförändrad. 2) Uppbörden. 49 86, 87. och 90 godkändes utan diskussion, men 4 88 och 89 återremitterades. 3) Afkortrningarne. 4 91 föranledde en längre diskussion, och efter votering bifölls; med 17 röster mot 15, utskottets åtgärd att ur S:n utesluta de nu till lindrigare beskattning upptagna socknarne i Österoch Vester-Dalarna. Deremot återremitterades det väckta förslaget om lindring för kungsgårdshjelpens utgörande. 92 bifölls utan diskussion. 4) Redovisningen. 45 93—96 biföllos utan diskussion. Derpå företogs till behandling utskottets förslag till instruktion för tazxeringsförrättningarne. Hr von Krzemer anhöll om återremiss af hela instruktionen, för att omarbetas i enlighet med ståndets fattade beslut om sjelfva stadgan. Grefve Lagerbjelke motsatte sig detta förslag, och landtmarskalken förklarade sig icke kunna framställa proposition derå, sedan ståndet beslutat att betänkandet skulle punktvis föredragas. Föredragningen började således och biföllos 1—3, 11, 16 och 17. De öfriga återemitterades. Derpå föredrogs utskottets förslag till förordning angående mantalsoch skattskrifningarnes förrättande: ad Ingressen godkändes, och likaså 1—3, 6—10, 12 och 13. 3:dje mom. i 4, angående husbönders skyldighet att till presterskapet aflemna sina tjenares prestbetyg, m. m., föranledde en längre diskussion, hvarunder bifall yrkades af grefve Lagerbjelke och hr E. W. Nordenfelt; återremiss af hr Stuart och afslag af grefve M. W. Hamilton. Momentet återremitterades. De öfriga momenten bifölios. 5 återremitterades hel och hållen. Af 11 återremitterades mom 6 och 9. Sedan ett i sammanhang härmed stående utskottets yttrände bifallits, och C. A. Larssons af utskottet afstyrkta motion angående fördelningen af kröningskostnaderna blifvit godkändt, åtskildes ståndet klockan ?, 12 på natten. Presteståndet. I afseende på de i förmiddagens plenum fattade beslut yttrade doktor Sandberg, att då efter hans tanka de religiösa rörelserna mångenstädes börjat aftaga och åtskilliga af baptismens förkämpar återvända till statskyrkan, vore det icke oundvikligen nödvändigt att nu uti lag stadga sättet, huru hvar och en, på derom gjord anmälan och efter genomgångna varningsgrader, skall uteslutas från den evangelisk lutherska kyrkan, samt att dessa, som blifvit lagligen förklarade för affällingar, skulle sedermera få bilda egna bestående församlingar. Sådaänt skulle å ena sidan hos de enfaldige uppväcka den föreställningen, att det är lika godt hvilken trosbekännelse han omfattar. Men å andra sidan, när de oroliga skola underkastas. dessa föreskrifna åtgärder, skall sådant uppblåsa den eld, som eljest möjligen kunnat slockna. När de vidare i sin blinda ifver bekänna och förkunna de vilseledande läror, om hvilkas sanning de sjelfve äro öfvertygade, skola de lagföras, ådömas böter ända till 300 rdr eller årslångt fängelse. Härigenom blifva de ansedda för martyrer, och fanatismen uppstegras; de öfverklagade söndringarne, som synas nu vi!ja minskas, antaga en mera våldsam och häftig fart; och af dessa anledningar hade reservanten ansett betänkligt att bifalla någotdera af de framlagda förslagen. Emot förmiddagens beslut reserverade sig äfven doktorerna Rundgren och Falck samt, i vissa delar, kyrkoherden Ternström. Derefter föredrogs sammansatta stats-, lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 7, med förslag till författning om utskrifnings-. sättet och inrättningen af allmänna bevärimgsmanskapet, och sedan doktorerna A. Nordström och Schram yttrat sig för bifall till förslaget i dess helhet, föredrogos de särskilda punkterna. I 15 s I mom. af detta förslag föreslår utskottet, att beväringsskyldig må kunna vinna befrielse från vapenöfningar i fredstid mot erläggande af 100 rdr rmt, hvilket belopp dock kan af Kongl. Maj: höjas eller nedsättas med högst 20 rdr rmt. Tdetta mom. yrkade prostarne Sonden och Modigh samt doktor Nordlander den förändring, att 100 rdr skulle nedsättas till 80 rdr, och anfördes såsom skäl härtill, att förmånen att kunna vinna befrielse från vapenöfningarna icke borde göras till ett privilegium för de rika gensm att bestämma summan alltför hög Det vanliga legningspriset bland allmogen är i de flesta af rikets provinser betydligt lägre. I detta yrkande förenade sig doktorerna Carlander och Säve, af hvilka dock den förstnämnde helst hade önskat att legning icke varit tillåten. För antagande at utskottets förslag yttrade sig doktorerna Sundberg och ÅA. Noräström, professor Selander, komminister Westergren. och kyrkoherden Bergman, hufvudsakligen på den grund, att det icke vore skäl att genom en alltför låg summa uppmuntra till legning. Efter slutad diskussion bifölls utskottets förslag genom votering med 32 röster mot 7, I 1:sta mom. af 21 5 föreslår utskottet, att det skulle åligga den, som till följd af lyte, obotlig sjuk. dom m. m. vore ur stånd att vid läkarebesigtning sig installa, att styrka förfallet genom läkarebetyg eller, om sådant. ej kunde anskaffas, med intyg al pastor i församlingen och ordförande i sockennimn dep. Härvid anmärkte doktör Lindgren och proster Sondn, att många församlingar funnes, der pastor tillika vore ordförande i sockennämnden, samt yrkade att ordet och skulle utbytas mot dler,. Sedan doktor Abr. Nordström och biskop Abjou talat för bifall, antogs utskottets förslag oförändradt, genom votering med 20 röster emot 13.Öfriga delar af detta betänkande biföllos, hvarefter bondestånite Inhindning att antnvoa dare hockit si huvet