stället för dryckeslagen, umgänget med bil dade qvinnor i stället för något sämre; hveac vid de svenska småstadsuniversiteterna är för en ung man en stor undantagslycka, det ati blifva med vänskap upptagen i en professors enskilda hus, denna fördel erbjudes med Jätthet Köpenhamnsstudenten af aktade familjekretsar på alla håll och kanter, och det gästvänliga lyndet i Stockholm skulle säkerligen i detta afseende åstadkomma ett alldeles liknande resultat. Om den unge Apollosoner dervid måhända tidigt blifver fruntimmerskavaljer,, (oh!) låt honom då för all del heldre det, är antingen en menniskoskygg bokmal eller en cynisk rouå! I Köpenhamn ha; studenten den förmån, hvilken af alla betraktas som stor, att kunna bilda sig till menniska och man, på samma gång han studerar sig till candidat, och man föredrager obctingadt att det säges om honom, att han kommer nesten vel tidt i den smukke Fröken Ca millas Forgldres Hus,, än att det ständig: skulle låta sig på honom tillämpas den tyskt skaldens bekanta: Such ihn bei Mamsell Meyer! Vi kunna icke inom omfånget af en tidningsartikel uttömma ett ämne, som erbjuder ofantligt många sidor för betraktelsen, och vi må nöja oss med att hafva påpekat några deraf. Vi vilja emellertid icke sluta utan at: hafva yttrat ett ord äfven om det inflytande. som omvändt eger rum från universitetet på hufvudstaden, något, hvartill man i allmänhe: mindre reflekterar, men som i sjelfva verkei är en sak af ganska väsendtlig vigt och betydelse. Det är måhända att gå utom universiteternas id, hvarom i denna tid så mycket ordas då man ställer det anspråk till dem att var: bildningsanstalter, ej blott för en exklusiv, på förhand noga tenterad och värdig befunner kår, utan för en hel stor stads befolkning. men hvad icke liter sig förneka, är att till exempel Köpenhamns universitet mer och mindre direkt uppfyller ett sådant anspråk ock att denna id blifver i den danska hufvudstaden betraktad som särdeles lycklig. Föreläsningarne vid Köpenhamns universitet kunna lämpligen delas i tvenne klasser: sådana, hvilka specielt äro beräknade för dem, hvilka studera till vissa embetsexamina, andra, hvilka hållas öfver sådana ämnen och i den art af föredrag, att de lämpa sig för ett fullkomligt fritt studiam och ega ett på förhand afsedt intresse för hvem som helst. Vid de svenska universiteterna hörer det till undantagen, hvad som i Köpenhamn är härutinnan regel. Det gifves vid sistnämnde unive:sitet till och med professorer, hvilka, lönade af den lärda inrättningen, dock synas föreläsa allraminst för universitetets ungdom och hvilkas offentliga föredrag följas utaf en publik af begge könen, af alla stånd och klasser, mångdubbelt talrik mot den Jilla kärna studenter, som der infinner sig. Den universella bildning, eller i hvad fall som helst den håg för mera allvarsam bildning, som på detta sätt sprides i det allmänna, är större än man vid ett flygtigt ögonkast torde föreställa sig; det är en impuls, hvars yttersta vibrationer låta sig förnimmas på en ganska :vidsträckt periferi. Mången blir, endast genom det lätta tillfället, student de facto, om ej de jure, nästan utan han vet af det, och genom blotta bekantskapen med en högrel bildning erhåller den större publiken aktning för densamma, af hviiken aktning åter sjelfmant följer i samma mån missaktning för mycket, som endast af råheten och lättsinnet älskas företrädesvis, Notorisk är den inverkan den danska hufvudstadens universitet sålunda utöfvar bland annat på det allnänna bedömandet af litteratur och konst; äfven i en och annan köpenhamnsk tidning kan man visserligen träffa temligen abderitiska omdömen i lärda, litterära och estetiska ämnen, men de llraflesta dagbladen akta sig att bjuda dyikt åt en publik, hvars smak genom umgänget med verkligt estetiskt bildade blifvit sotrad och som bland vetenskapsmän erhållit äfven vissa vetenskapliga aningar och förbegrepp. Hela det litterära och konstnärliga mouvemenet, har häraf naturligen godt, och hela slägtet bildas, medan den andra sidans hrr academici sjelfva lära sig att med särskild hänsyn 1 en större deltagande allmänhet popularira sina teorier, i stället föratt af litet och kelt nog göra en stor mystifikation, såsom ta är fallet, der man endast skrifver eller iocerar för att förvåna en sluten krets af insnessvenner. Denna vexelverkan mellan miversitetet och hufvudstaden yttrar sig på en: handa sätt genom dessa mångfaldiga, mer och mindre vetenskapliga, litterära-eller sovela specialföreningar, hvilka sedan långa id:r florera i Köpenhamn, samfund, der uniitetets professorer finna ett tacksamt ytre fält för en belönande verksamhet isen utom den akademiska katedern och för vi as existens hufvudstaden alltid har en ill icklig publik af betalande medlemmar, let vare sig snart sagdt i hvad fack som vel-t. Det danska hufvudstadsuniversitetet le! :ger sålunda icke blott flitigt i de och de nissoriska, filosofiska, juridiska, naturhistorikö föreningarnes arbeten, utan äfven i så lara sällskaper, som t. ex. industriföreninev. — der man ofta får höra ypperliga föecrag i kemi, i fysik, i medicinsk statistik ). 5 Vy — i trädgårdsföreningen, i handtverksföreningen, 0. s. Vv. Och efter allt detta, hvilka äro då — vi iterkomma till vår utgångspunkt — olägensenheterna och vådorna vid ett hufvudstads-: wmniversitet? I Köpenhamn kä :ner man inga sådana, lika litet som i London, Paris, — i Ohristiania, för atttaga det oss närmaste exemplet, men man känner och värderar fördearne. Skulle då Stockholm till följd af nårot specifikt i klimatet bilda ett naturligt unlantag härifrån? Vi tillåta oss sjelfva att ;esvara denna fråga med ett afgjordt nej. S: Bi