gen7550,000 invånare; deraf harjäFaucign 100,000 och Chablais 54,855 invånare; stadei Chambery har omkring 20,000 invånare. Uti Nizza bada Societå patriotica? föran staltat en högtidlig gudstjenst, för att bedj om konunpgens bevörahde och grefskapet Ni z2as förblifvande såsom en del af det store italienska fädernestandet. — Redati tidigt på morgonen tågade tälrika folkgrupper med ire färgade italienska faror till kyrkan, uppställde sig def i fader och helsade hvarje nytt tåg. eller bekanta patrioter med ett dundrande: ?Evviva il Re! Evviva Yltalia! Viva Nizze italiana! Under gudstjensten hade den inom och utanför kyrkan församlade folkmängden vuxit till 12,000 personer, hvilka yttrade sin kärlek och tillgifvenhet för konungen och det italienska fäderneslandet på ett mycket eftertryckligt sätt. Då mebsai var slut, tågade talrika folkhopar med fanor och musik omkring i staden, hvilkas gator och platser voro uppfyllda med en tätt packad menniskomassa, Innan folkhopen skingrades, gjordes halt framför. stadshuset, och man fordrade att konungens byst skulle utföras på balkongen. Då detta verkställdes, blottades alla hufvuden, och de. dånande bifallsropen ville ej taga slut. Afven från landet hade talrika adresser anländt till regeringen. En af dessa adresser slutade med följande ord: ?Men äfven oafsedt vår varma och uppriktiga kärlek för vår konung och det italienska fäderneslandet, tala helt ändra vigtiga skäl mot en sådan obegriplig afsöndring. — Hittills visste vi nemligen lvad vi egde, men hvem garanterar oss för hvad vi skola erhålla af fransmännen? Måhända bankiren OCarlone?? : Från Rom berättas den 17 dennes, att inom påfvens regering förslag blifvit väckt om att åter upprätta kommunalgarderna i hela landet, men att ministerrådets majoritet förklarat saken ogörlig och farlig. Inom hela Kyrkostaten fortfar agitationen för unionen med Piemont. Peterspenningen har väl blifvit inbetald, men likväl underkandlas om ett lån af 3 millioner scudi, på det att de löpande utgifterna skola, kunna betäckas, Dessa tro enorma, emeden regeringen bland annat atbetalar alla pensioner till f. d. påfliga tjenstemän i Romagna, som utvandrat derifrån. Corrigre Mercantile vill veta, att konungen af Ne pel fått sig uppdraget generalvikariaet öfver Umbrien, Romagna och Markerna. denna egenskap skulle Frans I, i spetsen för sin vid gränserna stående här, besätta Markerha och bemäktiga sig Romagna. .OSTINDIEN. I Bombay Times af den 25 Febr. skrifves: Den i Kalkutta utkommande tidningen Kundul berättar om ett fruktansvärdt infall vå britiskt område åf en barbarisk folktam; som bebor Tipperarabergen, söder om listrikten Silhet och Kutschar. Vi vilja hopvas, att uppgifterna om de begångna rysligreterna äro öfverdrifna; ty något förfärligare in denna skildring låter ej tänka sig. Mer in 2000 personer skola blifvit mördade på vå dagar. Hvarken på ålder eller kön gjorles afseende, och de grymheter, som föröfrades mot offren, vittna om en .satanisk uppinningsgåfva. Orsaken till anfallet är ännu j känd; men då en oerhörd mängd byte medogs från slättlandet, så behöfva vi måhäinda cke söka någon annan lösning af gåtan.n KINA. Enligt underrättelse från Shanghae af den Februari utbreder sig upproret i Norra Kina ter ansenligt. — Från Kanton berättas under len 14 Febr;, att en kollision inträffat i Swaow mellan kinesiska tullbetjeningen och enelska handelsfartyg, hvilken fått ett ytterst lyckligt slut.