SLOCKHOLM den 29 Mars Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 19 Mars 1860. Det kejserliga patentet af den 5 Mars röran de förstärkandet af riksrådet har af flera tid ningar på kontinenten blifvit betraktadt såson Österrikes. inträdande i de konstitutionella sta ternas leder. Detta är emellertid en stor vill. farelse, och man kan snarare säga, att det ä kaotsatsen, som utgör rätta förhållandet. Ge nom detta patent afsäger sig Österrike dere aot det konstitutionella systemet och förkla rar, att riket kommer att förblifva hvad de hittills har varit, nemligen en enväldigt styrc stat. : Patentet af den 5 Mars skapar i sjelfvs verket icke någon ny institution; det modifie. rar endast riksrådets sammanfattning och kompetens; men detta kommer fortfarande att för. blifva en organ för enväldet, en statsmyndighet och icke en nationalrepresentation. För. samlingen som har en permanent verksamhet sig uppdragen, har icke undergått någon förändring; den kommer endast att periodiskt, På vissa tider och för bestämda ändamål förstärkas med extraordinarie ledamöter. Dessa sednare tillhöra tvenne kategorier. Den ena, bestående af erkehertigar, kyrkans dignitärer och andra rikets stora, utnämnes likasom de Ordinarie ledamöterna, direkt af kejsaren. Sådan är den första kategorien. . Den andra inmefattar 38 deputerade, utgångna från de sär:skilda provincialrepresentationerna. Hela antalet utgör 38, således ungefär en deputerad för hvarje million invånare i hela monarkien, och äfven detta ringa antal är ingalunda fritt valdt af provinsständerna. De sednare utse blott 3 kandidater för hvarje krets, bland hvilka kejsaren väljer en deputerad. Man inser lätt, att den föga liberala och väsentligen byråkratiska anda, som hittills varit rådande inom det ordinarie riksrådet, äfven skall komma att leda rådets öfverläggningar, sedan det blifvit provisoriskt förstärkt med extraordinaTie ledamöter. För öfrigt är den kompetens, som genom patentet blifvit det nya rådet tillmätt, i högste måtto inskränkt. Öfverläggningar rörande -bvdgeten i konsultativ väg, utan rättighet att votera skatter, granskning af. budgetens räIkenskaper och skuldernas amortering, utlåtanden öfver de vigtigaste lagförslag, se der ungefär alltsammans! Det förstås af sig sjelf, satt det icke blir fråga om något in tiativ i afseende på lagstiftningen eller någon rättighet att anklaga ministrarne. Man bade hoppats, att behofvet af att återupprätta den allmänna kreditens djapt skakade grundvalar skulle kunna förskaffa oss österTikare en verklig nationalrepresentation. Ganska konservativa skriftställare hade ådagalagt den absoluta nödvändigheten af:en centralrepresentation med konstitutionella attributer. Men äfven de -mest hofsamma önskningar. sorh man härom uttalat, ha ej ledt till någryt resultat. Man får ej glömma, att Pprovi ag. ständerna, hvilka ega att utse kandidater i de 38 kretsarne, ännu icke inom den första delen af riket äro organiserade. I fi stja af allt detta bar också pater tet icke tillfr säsställt någon menniska, och man kan föru se, att det icke ens kommer att uppfylla jegeringens verkliga syfte, som var att under fätta de nya lånen medelst ett sken af finan cjell kontroll. De skandalösa händelser, sem inträffat un: der den sista månaden, voro, för öfrigt icke ;gnade att återkalla förtroendet, Generalen, häktad för baron von Eynatten, som, blifvit försnillningar uti en stor, skala, nord i fängelset den, D dennes, Få dagar erefter arresterades br Richt er. direktör för e, ditbanken, på grund af es hkartad anklase, Dessa rättegångar; åvilka påminna om sm 8 Om egde rum UNT sr Ludvig Filips sed. Aste TCSANNESA SY0D blifva viltomfatbynde: an hör öfverallt ej talas om annat än stämngar och arreste shgar. Jag delar visserlion icke Aeras T uening, som förespå kejsarekrets: snara MN plösning.s Men. man kan ej kas att sta sd befinner sic 4 ott sjukt till ad, och att vi hotas med en katastrof. Untm är 1 stor jäsning, cich de oroligheter, som I vt ra i Pesth den 15 dennes, eburu ej af mnerlig betydenhet, lemna dock et nytt beis på de faror, sorn den ungerska a ritat onen ereder kejsariket, . begick sjelf