Ufl diket stpprat. och droppar det svarta Vattnet, som så länge varit föngsladt 2alltför-djupt under ytan att kunna utdunsta genom solstrålarneg värma och alltför långt-aflägset från hvarjs naturligt aflopp att -kunnautgjuta. sig i någon af de större strömmärne. Det liknar numera knappast vatten — saltigt, bäskt och stinkande — men ännu kan det återspegla den blåa.-skyn från sin yta och sörla utför kullen så gladt och snabbt som fordom. -Allteftersom det sipprar fram och och rinner bort långsmed diket, sjunka dettas kanter tillsammans och marken blir kompaktare; De fattiga komma för att uppgräfva torfven, hvilken de skära i fyrkantiga, tegelformiga stycken och ställa dem på ändan i små högar, för att torka. Då de blifvit väl torra, packa de dem i ett slags stora korgar, hvilka fästas på små kärror, dragna af åsnor eller ponies och behedrade med namnet vagnar. Der vandrar nu hela raden af dessa vagnar utmed vägen — den lilla mossans likprocession, som nu föres till sitt bål. (Forts. följer.) eten (Insändt.) I frågan om bränvinstillverkningsförordningenbeslöt bondeståndet i senaste plenum att febjuda de öfriga stånden att förena sig om det beslut;eom bondeståndet fattade, nemligen: att hittills gällande förordning, angående bränivinstillverkning i mindre brännerier, måtte lända till eftorrättelse äfven unc instundande stateregleringsperiody med den högst väsendtliga förändring likväl i afseende å do mindre pannornas afverkningeförmågay att: författningens 41 S skulle, i öfvetensstämmelse med K. M:ts proposition, erhålla: följande lydelse: Vid-tillverkning af bräsvin 1 mindre bränneri beräknas afgiften efter reds pensafverknivgsförmiåga och antages t vorkningen under dygn uppgå still irc gånger pannerymden; då redskap utan mäskvärmare användes, samt fyra gånger pannerymden, då redskap med mä värmare begagnas, Detta beslut afser: att betydligt höja beskattningen på de mindre brännerierna ock -såmedelst dels. förskaffa staten ungefär samma belopp som efter utskottets förslag skulle vinnasy dels jemna vilkoren för de större-och de mindre bränneriernas täflan samt att förekomma uppsättningen af en helt i ny tjenstemannahop och således dels förhindra: en betydlig: tillÖkning tf makt ochvinflytande åt den alltmera centraliserade byråkratien, och dels att bespara folkstde betydliga utgifterna till denna tjeristematimakår. Om man nu, utan allt afseende på -statsekonomiens: grundsanningar, ,som bjuda, att alla utlåfliga industrigrenar böra: ega fri täflingsrätt och beläggas med afgifter blottider mån samhällets allmänna behof sådant kräfver, och detta ;endast på det sätt; att icke någon viss-produktionsgren betungas mera än deandra, vill taga detta besiut i betraktande. så torde man komma till den slutsats, att bondeståndet Kärvid: gått ganrka långt i: eftergifter: för den! rådande meningen om behofvet I att ännt ytterligare fördyra bränvinet genom hinder för dess tillverkhing, på samma gång det visat. en loflig varsamhet 1 fråga om fördelningen af makten och inflytåndet inom samhället.; Ökningen af-de -emå bränneriernas beskatthing skulle nemligen komma att utgöra påengång50 procent-och hela deras skattebelöpp således, enligt utskottets beräkning af. Imillioner för: sistlidne år, hädanefter-kommar att utgöra 3 millioner. . Denna summa skiljer sig blott med 240.000 rår från den; som utskottet beräknat blifva statsverkets inkomst af-småbrännerierna; enär ef brattoinkomsten, 3;600,000 rdr, skulle afäknas statsverkots arfvoden till: de föreslagna I: trollörerna; 360;000 rdr. För 240000 rar f Mindre: ökning i statsinkomsten skulle å anra? sidan: besparas folket allt som åtgår för kontrollörernas: förseende med logis, kost, tippassning 0:58. v. al man: då verkligen finna det klokt, att för denna beräknade ytterligare tillökning af 240;000-rdr statsinkomster-icke allenast åsamka allmogen tungan at -herbergerandet och underhållet af konmtrollörer, uten äfven i la rr hand lägga aila de utväs atdmakt ochinflytande;: som uppkona af rättigheter att-tillsätta tusentals nya tjenstebefattringar?.Ser nan icke, att detta steg fill: embetsmannaväldets utveckling innebär sAridacstörre vådor: än alla: de statsekonomisia förluster: man åädrager landet genom attrycka deisa-Kontrollörer från sina familjer och den Verkningskrete de-tillHöra ? ssoHär klagas qiu öfver cen bristande ellmän såndaj: ooh man änser den nuvarande försoffmingel småningom hafva förorsakats derigenom, vatt--embetsmännen och deras vilje småningems gjort sig öfvervägande och skafdat sigsmedel: ett undertrycka: folkets vilja. Skall man då-nu påjen gång än ytterligare pr stort steg still embetsmannavälförstärkning? :Må man besinna hvad de: ännebär vatt a många tusende aspiratiter till .desta skontrollörsplatser beroende af -landshöjdingernesigunstyroch: man skall troligen finna ;det. rådligtatt-betänka sig två gångersinnan man förkastar bondeståndets framställning, för att öka embetsmännens makt: RE ii DU Bedaktionen af. Aftonbladet, so Då 1 en not (12) till:en mppsats om Näs: sjöoch Lagalinierna i tidningen: Nya: Dagligt. Allehanda den 15 Mars uppgifvits, att Sunnerbe. i Småland saknar alla odlingsläger-heter, anser. jag. mig pligtig vitsorda, att jag. som i ekonomiskt afseende specielt berest och undersökt dessa trakter, knappt någonstäder funnit. ypperligare än de stora humusrika och