Tham att, 1 stallet för att nöja bilders anda genom sabbatens helgande, göra det genom att ;redika evangelium... Sabbaten är en judisk inrättning, och Christus sjelf reste på sabbaten. En af våra egna reformatorer, Olaus Petri, yttrar, att om vi hålla söndagen helig eller ej, det kommer ej vår salighet vid, och den: mannen talade icke bredvid lagen. Hvilodagens mening är icke att vi skola fira en viss dag, utan att vi skola hafva rättighet ätt hvila en dag, och sabbatslagen är således icze någon .rolighetslag. Hir A. Ribbing, Adlercreutz och Carlheim Gyllensköld yrkade återremiss, och sedan hv Estenberg frånträdt sin begäran om afslag samt förenat sig med dem som begärt återremis:, blef frågan genom votering med 746 röster emot 41 till utskottet åtlerremitterad. , Vid samma utskotts betänkande n:r 39, i anledning af väckta motioner om ändring i handelsordningen d. 22 .Dec. 1846 samt dermed sammanhang egaude författningar, biföllos 1:sta punkten och 2:dra punkteös l:sta moment utan diskussion. Vid 2:dra momentet, uti hvilket utskottet tillstyrkt att händslsbodpå landet skall få anläggas på en mils afstånd från stad; uppstod en lävgre diskussion, uti hvilker deltogo frierre R. Cederström. grefve Liljenerantz, hr Ake:man, hr Nordenfeil, grefve Lagerbjelke och frih. af Schmidt för afslag, samt frih. C. J. O. Alströmer, hrr Mannerskantz och v. Ehrenheim för bifall till utskottets för slag. Slutligen blef förslaget i denna punkt, genom votering med 31 röster emot 23, af ståndet förka stadt, .3:dje. punkten bifölls utan diskussion, hvarefter ståndet ätskildes kl. ?, till 12. Prostöståndet. Allmänna besvär och ekonomiutskottets betänkande n:r 38, afstyrkande väckta motioner af fri herre Posse, kontraktsprosten Jånzon och komminister Westergren, om åtgärder till beredande af sabbåtens värdiga firaade, föredrogs och uppväckte 1flig diskussion. Härvid yttrade: Prosten Emanuelsson, att han önskade: bifall till sin reservation mot utskottets förslag och hvilken innehöll, att en skrifvelse måtte till Kongl. Maj:t afgifvas för att anbålla, att all trafik å statens jernbåhör måtte på sönoch helgedagar varda förbjuden, äfvensom att, så vidt ske Kan, inga trupper måtte å sådana dägår sammandragas. För ett lättare åstadKommande af detta förslag inskränkte han sitt yrkande endast till söndagen, men ville hafva detsamnma deremot utsträckt till ångbåtsresor under denna tid. Genom lustresor med ångbåtar utsådde städerna eb mängd folk på landsbygden, som ofta inverkade skädligt på ordning och sedlighet Komminister Westergren talade för bifall till prosten Emanutlssons reservation. Utskottet, ansåg han, ville ej underkänna den goda meningen med motionerna, men ville genom andra medel komma till det åsyftade målet. Han liknade ångbåtarne vid privilegierade söndagsstörare, Kyrkoherden Wennerström ansåg önskvärdt att ståndet ville antaga prosten Emanuel-sons reservation, men trodde att det principriktigaste ej alltid är det möst praktiskt utförbara och ville derföre antaga prosten Falcks afgifna reservation, hvilken han trodde hade lättare framgång, att missgerningsbalken 3:dje käp. 8 S, hvarigenom alla resor till lands eler vatten, förbjudas innan gudstjenst är ändad, måtte ovilkorligen tillämpas. Biskop Björck ville att staten i dennå fråga skule föregå med godt exempel och ej tillåta någon jernvägsfart om söhdagarne. Biträdde friherre Possas motion om anhållan, att regeringen måtte hålla noga Känd öfver att dess tjenstemän och underlydande myndighet iakttoge söndagens helgd) Var ej obenägen för återremiss ifall ståndet så v He. Komminister Malmberg talade för bifall till prosten Falcks reservation, men hade nöjt sg blot med samrna föreskrift för jernbanorna, som för tågande trupper, nemligen att de skola hålla stilla under gudstjentstimmarne. Prosten Falck önskade framgång åt sin reservation, men om prosten Emanuelssons förslag hade flera sympatier, ville han gerna biträda detsamma Han ville blott att angifven lag skulle tillämpas. Prösten Jånzon sade, att när po viker från ett folk, så kunna ej några lagar böjda dess undergång; ty religioneir är statens grundval. Sabbaten är till för menniskans skull; men ej tvärtom. Tågen bör afhållas från att besöka Guds hus. Biträdde prosten Faltks förslag. Biskop Milen och prosten Källström talada för bifall till prosten Emanuelssons reservation. Den sednare ville likväl ej utesluta helgedagen, men ville hafva orden så vidt ske kan, insatta i reservationeu. Döktor Sändbery ansåg motionen vara en beklagausvärd förstling af de för utländskt gud tillkomna jernvägarne, af hvilka den första invigdes på en sön dag. Svårt att hitdra fart om söndagarne, emedan man vill håfva sådant som är indrägtigare än godstrafik. Ville att föreskriften skulle gälla endast söndagarne, emedan den kristliga seden nog värnar de stora helgedagarne. Instämde för öfrigt med biskop Björck. : Prosten Sonden trodde att statens företag i denna fråga komme att inverka mycket på de enskilda; ty ett omdöme ofvanifrån tränger djupt ner och inverkär godt på folket. Ville bifalla prosten Emanuelsons reservation med uteslutande af ordet: helgedagar, samt att i stallet för svarda förbjuden skulle man inflicka ordet inställass. 4 Biskop Anjou ansåg frågan mycket vigtig och yrkade att man borde återremittera betänkandet. Skulle detsamma falla Hos de andra stånden, hade man ändå uttalat sih mening. I denna syftniog talade prosten Tegher och doktor Säve. Den sednare bestred ut sköttets yttrande, att detta ändamål kunde lätt vin Has genom eh fullständigare religioos-undervisning En sådan kan ej gå för sig när kyrkorna äro tom ma och man ej har någon att undervisa. Prosten Kullman föreslog en skrifvelse till K. M:t för att anhålla om förbud för jernvägsfart under gudstjensttimmarnre. Professor L ndgren beklagade att, såsom man befättade, två stånd hade bifalit utskottets förslåg. Ville, avt betänkandet skulle läggas till handlingarni med dgillande samt ätt man skulle uppdraga i ståndets pastoralafdelning att utarbeta en skrifvelse til Kongl. Maj:t i samma syftning, som hr Posses motion. Riksarchivarien Nordström önskade att man skulle anhålla Hos Kongl. Maj:t om, att statens embetsmän tillsågs hålla söndagen i helgd med särskildt hänsigt till jernvägarne. . Vid härefter framställd proposition blef betänkandet till utskottet återremitteradt. Härefter förekom samma utskotts betänkande n:o 39, om ändring i handelsordningen samt dermed sammanhang egande författningar. Första punkten, afstyrkande förslag att för rättighet fill handels idkande skal företes intyg från lärare vid högre undervisningsansta!t 1 stad eller annan vetenskapligt b.ldad Person, iafseende på skrifoch räknekonst och af annan trovärdig person, om hvilken kändt är, utt han derati eger insigt, angående bokföring, blef, på yrkando af prostarne Lodell, Emannvelsson, Jan zon, Sondön samt kyrkoherden Bergman återremitterad, hvaremot kyrkoherden Otterström ville bifalla densamma. Andra punkten, tillstyrkande väckta förHag, att salubod må få öppnas på minst en mils afstånd från närmaste stad eller köping, afslogs på yrKande af doktorerna Nordlander och Sandberg, kom minister Beckman, kyrkoh. Wennerström, prostarne Janzon och Kullman, professor Lindgren samt riksarkivariea Nordström. Prostarne Sonden, Wåhblander och Carlander ville bifalla detsamma. Tredje punkten, afstyrkande motion om rättighet att inom hvarje församling å landet öppna salubod, utan afseende på afståndet från närmaste stad, bifölls. Statsutskottets utlåtande n:o 75, tillstyrkande ett Anstav af LNNN rdr åt adjunkten mar. O. Torell. för TA RR RR de NA AR RR TE RO RE RA AS AN nå fre JA rt AN RR EE år oh Jå KM Ban Då. kt HR DA RN Yr FN före Ar RN RR ON Or ren et 0. Uh VD rt DE PE rt 4 fö