Om det elektriska telegrafverket. Till redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladet för den 26, 27, 28 och 30 Januari har varit införd en följd af artiklar om det elektriska telegrafverket. Dessa artiklar, som äro undertecknade med signaturen R: och bära alla kännetecken af att vara författade af en inom verket anställd embetsman, innehålla åtskilliga för allmänheten intressanta upplysningar om nämnda inrättning, men afse hufvudsakligen att ådagalägga ändamålsenligheten af den förändrade taxa, som genom regeringens beslut i Juni månad sistl. år bestämdes för telegrafkorrespondensen inom riket, med ett lika porto af 2 rdr riksmynt för ett enkelt telegram om 20 ord inom riket, utan afseende på olika afstånd, samt att motverka de förslag, som vid innevarande riksdag blifvit vickta om nedsättning i detta orto. Då ifrågavarande artiklar synas innefatta alla de invändningar, som med mer eller mindre skäl kunna framställas emot de väckta motionernas tillstyrkande, och frågan nu sannolikt snart förekommer till behandling i ekonomiutskottet, så avhåller insändaren att få upptaga några de vigtigaste inkasten till närmare granskning. Ty det lärer ej nekas, att om af en sådan granskning skulle visa sig att invändningarna äro mera skenbara än verkliga och deras undanrödjande kan leda till antagande af en billigare taxa enligt något af de väckta förslagen, utan förlust för verket, så vore det en stor vinst för det allmänna. Det torde vara skäl att först taga i betraktande buruvida det ligger någon nödvändighet eller ens fördel i att hafva ett enformigt telegrafporto för hela riket, då införandet häraf varit förenadt med en förhöjning till mer än dubbelt af den afgift, som. förut gällde för de närmare afstånden och således för det största antalet af telegrammer, eller till 2 rdr för 20 i stället för 1 rdr för 23 örds telegrafering. Då hr Hjertas motion om portonedsättning förslagsvis till 75 öre för alla afstånd inom 32 svenska mil samt. 1 rdr 20 öre till längre bort belägna orter inom riket föredrogs inom borgareståndet, framställdes af en ledamot derstädes, likasom nu af anmärkaren i Aftonbladet, den förmenta ändamålsenligheten och fördelen af ett medelporto såsom det hufvudsakliga skälet emot det:a förslag. Det svarades dock å andra sidan och. såsom detsynes änsändaren, med rätta, att här icke gäller samma skäl för ett lika porto som för bref. :Skilnaden är den, att brefposterna, enligt fastställda reseturer, afgå och anlända på sina bestämda tider, samt skjutsen för desamma erlägges med ett visst belopp; antingen flera eller färre bref medfölja, och att skilnaden i afseende på de sistnämndes antal, nemligen så vidt fråga är om vanliga bref, betyder föga, då det antages, att ett enkelt ibret öfverhufvud icke uppgår till I lodivigt och 640 bref således ännu icke väga 1 lispund. Det andra skälet för medelporto å bref ligger i den stora beqvämligheten ej mindre för de korresponderande än för postverket. för de förra att kunna inom en kort stund få inlemna och de sednare att kunna emottaga och skyndsamt expediera bref, försedda med frimärken, utan behof att för hvarje bret räkna ut afgiften efter taxa och oftast vexle ypenningar. Intet af dessa skäl gäller såsom nödvändighet vid telegratkorrespondensen. Telegram merna inlemnas och expedieras efterhanc under hela dagens lopp. Hvarje telegran mellan aflägsnare stationer och som sålede: måste passera genom mellanstationer och de! repeteras, fordrar för hvarje sådan mellanstation sin särskilda handläggning samt orsa: kar derigenom en något ökad kostnad, hvar före det kan uppebålla andra, som blifva in lemnade å mellanstationerna, samt följaktli