ville att ständerna skulle framlägga för:konungen, icke var någon del! af afdelningens förslag, utan ett alternativ, som föreslogs i fall ett föregående alternativ ej skulle antagas?. En högre grad af oärlighet, en plumpare förolämpning mot sina läsares sunda förstånd ha vi näppeligen till:örene sett någon svensk tidning tillåta sig. Men vi återgå till redogörelsen för voteringarne. Sedan sednare delen af -afdelningens förslag blifvit undanröjdt och det således var afgjordt att första delen deraf; och blott denna. skulle blifva japroposition, föreföllo icke mindre än fyra voteringar om kontraproposition, De olika kontrapropositioner, som påyrkate. voro, 1. Öfverste Rotensvärds, J. H., förslag : Att rikets ständer måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att frågan om förändring eller upphäfvande af det i norska grundlagen intagna stadgande, att till ståthållare i Norge kan utnämnas antingen en norrman eller en svensk, måtte blifva föremål för den af rikets ständer i underdånighet fö reslagna revision af föreningsfördragen mellan Sverge och Norge., Detta afslogs med 39 röster mot 8. 2. Grefve Taubes, K. A., förslag: Att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t 1 underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t, vid afgörandet af den af norska Storthinget för dess del beslutade ändring i Norges grundlag, hvarigenom det i samma grundlag intagna stadgande att till ståthål lare i Norge kan utnämnas antingen en norrman el ler en svensk, skulle komma att upphäfvas, ville i egenskap af svensk konung i konstitutionel ordning öfverväga och betrakta densamma från svensk synpunki., , : Detta föll med 23 röster mot 19. 3. Hr kapten Adelborgs, A. O., förslag : Att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t i un derdånighet anhålla, att den af norska Storthinget för dess del beslutade ändring af Norges grundlag, hvarigenom det i samma grundlag intagna stadgande att till ståthållare i Norge kan utnämnas antingen en norrman eller en svensk, skulle komma att upphäfvas, icke måtte af Kongl. Maj:t till pröfning fö retagas förr än i sammanhang med de förändringar af eller tillägg till föreningsbestämmelserna, som at den begärda revisionen kunna föranledas eller att, derest hinder skulle möta för bifall till denna ri ets ständers underdåniga hemställan, omförmälda ärende i alla hänseenden ej måtte till behandling företagas utan att Kongl. Maj:t deröfver hörde sitt svenska statsråd. Detta föll med 29 röster mot 18. : 4. Röstades, på yrkande af Paul Hedström. hvilketdera skulle blifva kontraproposition, antingen afslag å hr Dalmans motion eller ett af statsrådet Silfverstolpe framstäldt förslag så lydande: Utskottet, som af hvad här ofvan är anfördt an ser det vara ådagalagdt, att Sverges rikes ständer icke deltagit i besluten angående antagande eller godkännande af 14 i Norges grundlag, och att rikets :ständer således icke kunna fordra att öfver för ändring af samma få sig yttra eller besluta, finner likväl, att då norska grundlagen tillkommit genom underhandling emellan konungens i Sverge kommissarier och Norges Storthing, äfven de punkter uti nämnde grundlag, som icke utgjort särskildt föremål för Sverges rikes ständers beslut, men röra Norges förhållanden till Sverge, måste vara af den beskaffenhet, att unionskonungen icke kan bifalla ändring i någon af dem, utan att i egenskap af Sverges konung hafva i konstitutionel ordning öfvervägt nyttan eller skadan af densamma, och således, om än den unionskonungen uti 14 af Norges grundlag tillerkända rätt, att till ståthållare i Norge kunna utnämna äfven svensk man, kan i och för sig sjelf anses vara af mindre vigt, anser utskottet likväl, då det derjemte är rikets ständers obestridliga rätt att till Sverges konung frambära sina önskningar om hvad de anse för fäderneslandet nyttigt, sig böra tillstyrka: att rikets ständer måt e hos K. M:t i underdånig het anhålla, att den af norska Storthinget för dess del beslutade ändring i Norges grundlag, hvarigenom det i samma grundlag intagna unionella stadgande att till ståthållare i Norge kan utnämnas antingen en norrman eller en svensk, skulle komma att upphäfvas, icke måtte af Kongl. Maj:t till pröfning företagas förr än i sammanhang med de förändringar af eller tillägg till föreningsbestämmelserna, som af den begärda revisionen kunna föranledas, eller att, derest hinder skulle möta för bifall till denna rikets ständers underdåniga hemställan, K. M:t dock ville i och för frågans afgörande jemväl i egenskap af svensk konung i konstitutionel ordning öfverväga oeh betrakta densamma från svensk synpunkt. Denna votering utföll med 27 röster för antagandet till kontraproposition af hr Silfverstolpes och 20 röster för Paul Hedströms. Vid den slutliga voteringen segrade den ofvan anförda första delen af afdelningens förslag med 24 röster mot 22, som voro för hr Silfverstolpes förslag. Det är ingenting ovanligt, att efter en lefvererad drrbbning båda de stridande parterna tillmäta sig segern. Naturligt derföre, att Dagligt Allehanda förklarar sina med benämningen norska partiet betecknade motståndare ha lidit ett komplett nederlag! Vi ämna icke följa Dagligt Allehandas exemel och tillmäta oss någon komplett seger; ty af de-två syftemål vi haft i sigte: det ena, att icke svenska statsmakterna måtte kompromettera sig genom ett anspråk att få deltaga i behandlingen af grundlagsändringar uti ett utaf dem såsom fritt och sjelfständigt erkändt rike; det andra, att svenska ständerna icke borde befatta sig med ens någon meningsyttring i afseende å en fråga, så helt och hållet utan all praktisk -betydelse för Sverge som den om ståthållarskapet; af dessa båda syftemål har, i hvad på ekonomiutskottet ankommer, blott det första blifvit uppnådt. Men ehuru detta ofelbart var det vigtigaste, så fördölja vi dock: ingalunda hvarken för. oss eller: våra lisare. att; med afseende på det sednare syftemålet, en motgång inomutskottet träffat dem. som lika med oss ansett, att Sverges värdighet bäst. iakttages, likasom utsigterna till en för båda rikena fördelaktig revision af föreningsfördraget bäst främjas genom undvi