(Insändt.) Utanläsningssystemet. (Slut fr. gårdagsbladet). Om läraren, såsom med god, kristlig ordnivg ö verensstämmande. begagnar den sokratiska, metode: och låter barnet svara på de af läraren ur styckt: tagna, framställda frågor, så följer deraf, att deres hos barnet finnes begrepp, så skall detta begrepp p ett helt annat sätt märkas, öfvas och odlas, än vi: ett undervisningssätt, der svaret bokstafligen oc! noggrannt skall inpräglas i minnet. Väl tages min net äfven vid denra metod i anspråk, men det bli: ett begreppsminne och icke, såsom vid utanläsnin gen, ett bokstafsminne. Man har svårt att begripa, hvarföre man i när varande tid är så angelägen om att framställa en kristlig lärobok — som borde vara så kär, så gagnelig för alla åldrar — i frågor, och svar, enär inga an dra läroböcker äro så inrättade. Orsaken är väl den, att man vill göra det beqvämt för undervisaren, som derigenom, när han 84 önskar och samvetet det tillåter, lättast kommer från saken. Men genom detta undervisningssätt läggor man icke endast ett hyende under lättjan för undervisaren, utan ock ett betänkligt, väsendtligt hinder för Ordets verkan på barnets förstånd oci hjerta. S1 långt — säger en erfaren skolman och varm fo sterlandsvän — är det kommet med det svenska folket trängsinta uppfattning af kristendomen, genom der så länge uteslutande öfningen i katekesformalismen att blott ganska få värdera den barnet erbjudn: handledningen i Bibelordet; men det stora flertalet betraktar med likgiltighet hvatl i skolan i afseende på religionsundervisningen läres utöfver qvistandet : katekesen. Hvarföre vill man då icke, vid, alla de många från utanläsningssystemet härledda erfarenhetsrön, inskränka utanläsningen till Lilla katekesen och, om: så godt synes, till en mycket kort förklaring deröfver och dermed förena en kristlig läsebok utan fråor och svar, tjenlig för barndom och ungdom och alla åldrar, der man, genom användande af den sckratiska metoden, egde tillfälle att öfva barnets bcgreppsminne, så att det icke, såsom nu fattade ovilja för kristendomens hel:ga läror, utan efter fulländad skolkurs varmt Jängtade efter att vid nattvardsberedelsen ännu närmare få känna Honom, som är vägen, sanningen och lifvet? Lather skref icke en, utan två katekeser, nemligen en för att inläras verbot:m, eller såsom man vanligen säger för utanläsning, och denna författade han i frågor och svar, hvaruti han sammanfattade kri tendomens hufvudläror i möjligaste korthet; men han skref ock en större katekes, som icke var ämnad att uppläsas verbotim ur minnet, och icke heller var författad i frågor och svar. Denna skulle meddela lärjungarne en fullständig utredning af de i lilla katekesen framlagda textorden hvilka skulle inläras såsom utgångspunkter för den fullständiga undervisningen, och denna större katekes skulle tillika vara en ledning för häraren, att ban icke måtte förbigå något af det, som menniskan behöfver mör att kunna salig varda. Hans mening var: att