Bref från Finland. Helsingfors i Januari 1860. Det är mig en kär pligt att skrifva till eder; men den är ganska svår att uppfylla. Det är nemligen vanskligt att söka lemna en redogörelse för vår ställning, då vi ej hafva en fri press, som bevakar landets angelägenheter, då vi sakna en officiel statistik, då man förnekar oss en offentlig redogörelse för statens inkomster och utgifter och, öfverhufvud taget, inhöljer hela förvaltningen i en hemlighetsfull slöja. : Jag vill emellertid lemna en öfversigt af dagens mest framstående frågor och kasta, som -hastigast, en blick tillbaka på det förflutna året. Den angelägenhet, på hvilken för mnärvarande största. vigten. hvilar, är upphjelpandet af de öfver all föreställning usla finanserna. Ty icke nog med att regeringen befinner sig i den mest trängande penningenöd; hela landets handel och vandel har fått en svår stöt genom det finska pappersmyntets fallande. Inom landet cirkulera millioner rubler i ryska sedlar, under det att silfret försvunnit. Dessa sedlars verkliga värde är vida under det nominela, hvadan, till följd af tvångskursen på det ryska myntet i vårt land, kursen på det finska äfven försämrats i proportion; och härigenom är det nu som Finland lidit otroliga förluster, förluster, som säkert gå til många millioner. Också hafva bankrutter på den senare tiden hört till ordningen för dagen. Det värsta af allt är emellertid; att de orsåker, som åstadkommit det onda, ännu fortfara att verka. När Finlands penningeverk organiserades, bade utan tvifvel det finska myntets kurs kunnat bli skyddad från en omedelbar inverkan af det ryska myntets; men våra dåvarande statsmän ansågo en förening i lust och nöd med det stora kejsaredömet såsom mera fördelaktig. Hittills har dock denna fördel ej visat sig uti annat än granna stjernor och band åt våra ledande embetsoch statsmän. För det finska folket kan det närvarande tillståndet anses såsom en skarp och, såsom det är att hoppas, välgörande lexa, en varning att ej mera, såsom hitintills, blindt låta sina angelägenheter handhafvas af de lycksökare, intrigörer och nollor, hvilka utgjort och än i dag utgöra flertalet af Vår öfverstyrelses ledamöter. Historien visar oss. att folken vakna bäst till sjelfmedvetande när det gäller pungen, och om finansnöden skulle verka ett sådant uppvaknande, kunde dess onda följder ännu häfvas. Man fir alldeles icke urskulda sig dermed, att man ingenting kan göra; ty att den allmänna opinionen, blott den kraftigt uttalar sig, äfven hos oss ej är utan verkan, det hafva fera tilldragelser på senare tider bevisat. Vi hafva under det föregående årets lopp ändtligen erhållit ett något så när utsträckt telegrafnät. — Tillfredsställelsen deröfver har dock i hög grad grumlats af den omständigheten, att det befinner sig i händerna på ett ryskt bolag, som, bland andia dispositioner. uppdragit trådarnas ledande genom Jandet å ett antal hoprafsade äfventyrare, hvilka med största oförsynthet uppslagit sina stolpar på åkrar och ängar, hvar det fallit dem in. och för hvilket beteende de äfven: blifvit allvarsamt näpsta af pressen. De hafva likväl fönnits hos oss, och till dem hör äfven Helsingfors Tidningar, som räsonnerat som så, att telegrafen i alla fall är god att hafvs, och att klandret derföre varit obilligt. Må dessa her