såg på mig. God dag, min gosse, upprepade jag, hvar är gubben? Hvilken gubbe? frågade gossen långsamt. Lucavitch I Lucavitch!s Han såg sig om åt sidan. Vill ni tala med Lucaviteh? Jal Är han icke hemma?, Nejl sade gossen stammande; kan — huru skall jag säga? SÄr han sjuk ? Nej! Nå väl, hvad är det då? Det har höndt honom en olycka. Är han död? frågade jag med förvånadt utseende. Han har hängt sig,, svarade den unge mannen med låg röst. Hängt sig! utropade jag med förskräckelse. Vi sågo på hvarandra utan att tala. 7 Är det längesedan ? frågade jag slutligen. Det är i dag fem dagar sedan. Man begrof honom i går. Och hvarföre hängde han sig? Gud vet! Han var fri och lefde på sin lön; han led ingen brists husbondfolket hyllade honom som om han hade varit deras far Ack! ett så godt herrskap vi hal. Må Gud ge dem helsa! För öfrigt är det omöjligt att begripa hvem som satt i honom den: tanken; det tyckes som om det varit sjelfva djefvulen. Huru bar han sig då åt? i Jo, just som så: han tog ettrep och hängde sig. EjOch förut hade ni icke märkt någonting besynnerligt med honom? Hvad skall jag säga? Ingenting särdeles. Han var alltid en trumpen och misstänksam man. Han beklagade sig oupphörligt. Jag leds,, sade han. Det är också .sant-att hans år kunde trycka honom, På sista tiden. var