eter sakens :ativärande utredning och ställ-,s dock hysa hvilen äsigt joma helst, så bör det i delser blir politiskt oriktigt. alt i en interna.) . V oriktigt, att i en internaji! t:onel fråga grunda en verklig agitation påjs ett påstående, hvars rättsenlighet i alla hän-s delser måste vara tvist och tvifvel underka-: stad och att, äfven om man på den sven-. ska sidan hade kunnat med full öfvertygelse! va om detta påståendes riktighet, i: skulle blifvit svårt att finna en lösning, som varit verkligen god och som icke möjligen i stort ooh i det faktiska kunnat verka l: ett ondt, långt öfvervägande det lilla goda, l: som en formel seger i detta fall kunnat nr nebära, Att i den unionella frågan sätta alla sina kort på ett yrkande, i praktiskt hän-: seende så betydelselöst och i rättsligt hänseende så mycket tvifvel underkastadt som detta, synes knappt kunna förklaras annorlunda, än att man icke har någonting praktiskt i sigte, utan anser redan sjelfva tvistandet och dem derunder framkallade animosi-: teten vara ett mål. Nya Dagligt AHlehanda, som i denna sak, såsom i hvarje acvwan allmännare fråga, hvari i: denne vår ärade samtida hittills hunnit yttraj: sig, är ett genljud af riksarkivarien Nordströms ideer, fortsätter sin agitation på ett sätt, ): 80.: om bladet sk ulle hysa den tanken, att svenska folket i 1aödfall skule gå man urj. tose, för att göra gällande några juridiska i e, etsfundigheter o ch hårklyfverier utan praktisk konseqvens samt truga Norges regering, representation och folk att tolka en paragraf i Norges grundlag i enlighet med de Nordsträmska kommantarierna till densamma. Att no.cka folkets och vår egen frihet derigenom Fo me på spel för en fras, för ett numera i praktiskt härseende fullkomi!igt betydelselöst ord, ati ingen annan skulle 112 skäl att glädja sig deröfver., än dessa samma fiender i öster, som skrattat i mjugg, så snart de skandinaviska folken inbördes kifvat och fört blodiga fejder om titlar och emblemer i sina vapen m. m., utarm:.nde och förstörande sig sjelfva, men lemnande påpassliga gramaar ypperligt tillfälle att rikta sig på deras bekostnad och göra verkliga eröfringar. 1 går afton innehåller Dagligt Allehanda under rubrik Aftonbladets omsadLing i norska frågan en mot Aftonbladet riktad polemisk artikel, hvilken, såsom tidningens debut rå det polemiska området, icke är särdeles lofvande. Den är nemligen till den grad ohöfvisk, att vi knappast sett något deremot svarande i dess föregångare Svenska Tidningen. Den innehåller, under sken af att fullständigt redogöra för Aftonbladets uttalanden i ståthållarskapsfrågan och med fullständigt återgifvande af Aftonbladets första artikel i ämnet, er sedermera så ad libitum gjord utpliockning och sammanställning af enstaka meningar, att någon verklig föreställning om Aftonbladets sätt att behandla denna sak icke vinnes. Det hela är bållet i en så hätsk ton, att man verkligen måste förundra sig deröfver, huru det kan vara möjligt atti denna sak spela upp sig till en sådan passionerad stämning, och artikelförfattaren försmår icke en gång att krydda sin anrättning med personliga insinuationer, som just denne författare måste veta vara alldeles ogrundade och icke kunna ega någon grund, och med rykien, hvilka vi förmoda vara lika sanningslösa. Vi skola i morgon återkomma till ett närmare skärskådande af denna uppsats och dess påståenden om Aftonbladets omsadling samt ett och annat, som nu sednast bli!vit förebragt i sjelfva frågan. Vi vilja endast på förhand erinra de om, att en politisk omsadling, hvarpå man ej sällan ser exempel gifvas af lättrörliga personer, som icke äro sadelfasta i principerna och svaga för personliga inflytanden, sker derigenom att man öfvergifver ettpolitiskt läger, för att gå till ett annat, t. ex. från den demokrätiska uppfattningen till den aristokratiska, byråkratiska eller plutokratiska. Men att i en historiskt-juridisk tvistefråga, hvars praktiska innehåll och betydelse man redan från början betecknat såsom en tom och död fras, men i afseende på hvars formella behandling man haft betänkligheter, låta dessa häfvas genom en utredning af saken, genom historisk och juridisk bevisning; det är icke ågon omsadling, utan det är helt enkelt -faire play, det bevisar blott att man icke finner det passande att i en fråga, der man sjelf yrkat utredning, göra sig döf och blind för allt hvad utredes och framlägges. Att återigen, såsom förf. i Nya Dagligt Allehanda påstå, att genom diskussionerna i preste-, borgareoch bondestånden inga bidrag lemnats till ett bättre bedömande af saken, det vittnar antingen om så mycken både döfhet och blindhet, eller så mycken oblyghetn, att det endast kan väcka förvåning. S—— 22 i Det handelsfördrag, som den 23 sistl. Jan. ren RT WAR RK KR KAN SELSESSS SR PSN