ra a nr OA Kanonångslupar äro likväl ett högst nödvändigt tillägg till roddvapnet för att genom bogsering öka dess rörlighet och utföra sådana krigsföretag, der snabbhet i rörelserna är af afgörande värde, men der de derjemte icke blifva utsatta för kraftig artillerield. Emedan kanonångsluparne uti skärgårdsstriderna komma att spela en roll uvgefär likartad med kavalleriets eller ridande artilleriets i landkriget, så kan ock derasantal med ledning häraf antagas böra vara 4:del eller helst YV;:del af de egentliga liniefartygens. Detta system för skärgårdsvapnets sammansättning, utaf roddfartyg såsom hufvudmassan samt ångfartyg till deras biträde och för att uppfylla vissa särskilta behof, måste nu antagas, för att den befintliga roddflottan skall på ryttigt sätt kunna användas. När ångmaskinbyggnadskonsten uppnått erforderlig utveckling, skall systemet sannolikt med framtiden så förändras, att de små grundgående, roddkanonbåtarne förses med hjelpångmaskiner då omständigheterna sådant tillåta. Vid behof af skyndsam nybyggnad skall likväl flertalet af dessa kanoubåtar, d. v. s. skärgårdsvapnets liniefartyg — hvilka så ojemförligt lättare kunna anskaffas eller repareras än ångmaskinerna — sannolikt blifva utan -hjelpångmaskin, d.: v. s. komma att röras medelst rodd och segel, då de ej bogSeras. Af ofvanstående torde inses, att ångkraftens uteslutande användande vid skärgårdsfartygens fortskaffande hvarken är nödvändigt för deras taktiska brukbarhet ej heller möjligt till följd af den stora kostnaden; och om så äfven vore fallet, ändras härigenom i intet hänseende skärgårdskrigets egendomliga krigssätt samt den deraf följande nödvändigheten af en särskild officerskårs bildande för detsamma. På de skäl, som nu blifvit anförda, vågar jag föreslå skärgårdsflottans åtskiljande från linieflottan, enligt följande grunder, hvilka likväl i intet hänseende skola anses bindande, utan blott anvisa möjligheten, sättet och riktningen af den åsyftade skilsmässan. 1:o Skärgårdsflottan åtskiljes hädanefter från linieflottan samt bildar inom flottan ett eget vapen eller försvarsmedel under det namn, som K. M:t finner lämpligt att bestämma. 2:o Skärgårdsflottan erhåller sina egna anslag, hvilka särskildt förvaltas och redovisas, så att man när som helst må kunna se huru mycket af de till sjöförsvaret bestämda anslagen användes för dess eller för örlogsflottans räkning. 3:o Skärgårdsflottan lyder fortfarande, både i krig och fred, såväl i afseende på persona-. lens angelägenheter som materielens förvaltande, under chefen för sjöförsvarsdepartementet samt under förvaltningen för sjöärendena — . detta emedan större enhet och enkelhet vinnes genom samma förvaltning för båda flottorna, till följd deraf att materielen och utrustningspersedlarne hos båda äro i det närmste lika. 4:0 Skärgårdsflottan tilldelas fortfarande, men icke allenast de facto, utan äfven de jure, vissa bestämda båtsmanskompanier och kårer, . bvilka icke få användas till någon annan tjenstgöring, äfvensom eget underbefäl, som särskildt uppfostras, bildas och inöfvas för skärgårdskriget. ; 5:o Skärgårdsflottan erhåller en egen högste chef samt en egen officerskår, hvars medlemmar åtnjuta lika rang och löneförhållanden med örlogsflottans. Deremot få de ej till någon annan tjenstgöring än vid skärgårdsflottan användas: blott mom eget. vapen avancera, -hvarjemte de nykommande särskildt skola förberedas och pröfvas. 6:0 Vid förefallande krig skola skärgårdsflottans olika afdelningar stå under befälhafvarnes föf armån disposition ooh lydnad i allt hvad som rörer operationernas riktning och ändamål, hvaremot skärgårdsbefälhafvaren efter omständigheterna eger att bestämma de särskilda manövrerna, äfvensom han, i allt hvad som bör till utrustning och ersättning lyder under förvaltningen af sjöärendena. Jag föreställer mig att en skilsmässa på dessa grunder ej skall möta allt för stora raktiska svårigheter eller föranleda några betydliga utgifter. Man har vid flottan mer än tillräckligt antal officerare, att förse de få örlogsfartyg, som verkligen kunna användas i krig, med befäl. Om den utvägen vidtages att först till skärgårdsflottan transporteras från stora flottan de officerare, som för vapnet anses lämpliga, och sedan, efter som afgång sker, de lediga lönerna inom hvarje rad öfverflyttas till skärgårdsflottan samt e sålunda uppkommande platserna efter hand besättas med några officerare från artilleriet och infanteriet, men framför. allt med särskildt bildade nykomlingar — så kan skärgårdsflottan, utan någon särskild utgift från statens sida, inom ett tiotal af år hafva en åtminstone för den nuvarande materielen tillräcklig officerskår. Den enda nya utgift, som komme i fråga, vore för några lärareplatser i skärgårdskrigets strategi och taktik m. m. vid de allmänna militärläroverken. I hopp att genom det föreståeade hafva nöjaktigt ådagalagt min mening om nyttan och nödvändigheten af den föreslagna åtgär-Å den äfvensom antydt sättet för dess verkstälande, vågar jag härmedelst föreslå, att rikets ständer till K. Maj:t ingå med underdåning anhållan: att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan uppställda grunder, skärgårdsflottan må åtskiljas från linieflottan samt erhålla en egen ofjicerskår. Om en bildningsanstalt för lärarinnor. (Motion af hr G. Lallerstedt.) Rousseau, Jean Jaque, har yttrat: Männerna blifva hvad qvinnorna göra dem till, Viljen