kännelse på sina läppar? Icke förrän församlingen kommer att se hvarifrån hon fallen är, huru: hon bortkommit från sitt ursprungs lif, från sin Konung och Herre, från sin apostoliska författning, från broderkärleken i Kristo och från tukten i den Heliga Andal Samlingen, som utkommer i häften om 8 ark hvartdera, skall vara utgifven tidigt före predikoårets utgång år 1860. Inledning till Botaniken, utarbetad af N. J. Andersson. Första häftet. Stockholm. På Z. Heggströms förlag. Sedan naturvetenskaperna tillkämpat sig den plats inom skolan, som dem med rätta tillkommer, var det naturligt, att undervisningen häri och särskilt i botaniken måste bibringas på ett annat sätt än tillförene. Då de nenråligen förut först förekommit i läroverkets högre klasser, äro de numera redan ett af skolans första -läroämnen. Det blef således en nödvändighet attinrätta läroböckerna deruti på ett för det första undervisningsstadiet lämpligt sätt, med ett ord, att äfven på detta ämne tillämpa åskådningsmetoden. Som bekant, utgår denna metod från den åsigten, att eleven på detta stadium lättast och säkrast uppfattar I det kunskäpsämne, som skall meddelas honom, om han genom iakttagelse och jemförelse får sjelf leta sig till de egenskaper och åtskilnader, som finnas hos och emellan föremålen. Hans intresse för ämnet blir äfven vaknare och lifligare derigenom, att han i hvarje li-Å tet ser uppenbarelsen af en stor hel mening och redan tidigt förmår upptäcka och fast-: hålla det mål, hvartill bans allra första fjät syfta. Det är också genom denna metod som professorAndersson, i det arbete hvars titel vil här ofvan angifvit, sökt göra sin vetenskap : tillgänglig äfven för skolans yngsta intelligenser. Han synes oss äfven ha särdeles väl lyckats hari, såsom det ock var att vänta af en författare, som med vetenskapsmannens grundliga insigter förenar en mångårig lärareerfarenhet i detta ämne. Hittills bar det varit vanligt att det botaniska studiet börjat med beskrifningar och termer på enskilta växtdelars former, hvilka ofta behandlats så utförligt, att det borttagit all tid för studiets öfriga delar. Hr Andersson har gått en alldeles motsatt väg. Han börjar med att för lärjungens åskådning framställa vissa växttyper (såsom Gullvifvan, Smörblomman m. fl.), hvilka i vackra och naturtrogna träsnitt finnas med alla sina delar afbildade. Genom jemförande af deras former och bildningar med hvarandra, och med ledning af läroboken, får eleven sjelf derur uttaga öfverensstämmelserna eller skiljaktigheterna, och sist sålunda höja sig till fattande af det helas sammanhang, af systemet. Läroboken är, till sin plan, indelad i fem kurser, af hvilka den första är ämnad till en förberedande inledning i allmänhet, genom granskning af 20 i vårt land allmänt förekommande växtarter; den andra och tredje, att på den så lagda grunden uppföra den fullständigare kännedomen af de i vår Flora märkligaste eller allmännaste typer och deras formolikheter. ;Den fjerde kursen omfattar läran om växternas inre organer, samt den femte de naturliga växtfamiljerna inom den svenska floran. Boken utgifves i tre häften. Det nu utkomna första är att anse som ett aåfslutadt helt för sig och tillräckligt för skolor med två klasser, det åndra jemte det första för läroverk med flera klasser, och hela läroboken för fullständiga läroverk, Våra skolor ha skäl att vara tacksamma för den nya gåfva hr Andersson med denna bok gifvit dem. AA AS fr en pm NS Vr RE — — Lady Clara. Berättelse aj J. T. de SaintGermain: :-Ofversättning. (Novellbibliotekets 8:de häfte). Saint-Germain har förvärfvat sig ett vackert namn i Sverge såväl som i Frankrike genom ett par mycket spridda berättelser: ;En knappnål och Mignon. I båda åsyftade författaren att utbreda en moral, gränsande till stoicism, och detta i den behagliaste drägt och i novellens lockande form. nahanda syfte har förevarande berättelse om Lady ,Clara; men sanningen att säga har författaren icke lyckats fullt lika väl här som i de begge föregående arbeteha — kanhända derföre att han valt att framställa scener från ett främmande land i stället för att måla scerer från det bättre kända hemmet. Emellertid fins bär tillräckliga spår af författarensktaTang för att man kan läsa den Tlilla skriften med nöje. Öfversättaren borde ha gjort. sig mera fri från den franska periodbyggnaden och-undvikit gallicismer samt sådana fel som t. ex. att återgifva Bohenrie:.ne med Böhmiska i stället för ziguenerska eller tatterska; men öfversättaren har förmodligen gjort så godt han kunnat, och förebråelsen bör drabba förläggaren, som icke vårdat sig om att skaffa sig en skickligare hand. — Den kunskapsrike skolmästaren. Under denna titel utkommer häftevis ett verk, som afser att meddela hufvudgrunderna uti de för ett borgerligt samfundslif nödigaste vetenskaper. Det är således ett slags Reghörs begrepp, men vida fullständigare än denna för sin tid ganska goda :och ändamålsenliga sammanfattning af de praktiska vetenskaperna. Det nu utkomna fjerde bäftet af ,Den kunskapsrike skolmästaren framställer naturläran. nemligen först naturkunnigheten i allmänhet, sedan särskildt fysiken, kemien och meteorolo gien. Allt detta är afhandladt på ett mycket populärt sätt och tydligen af en författare, son är ifullkomligt herre öfver ämnena. Naturkunnigheten i allmänhet och fysiken äro särdeles fullständigt behandlade; men som häftets storlek är på förband begränsad, har de händt att kemien, som kommer till slot, har måst alltför knapphändigt affärdas. Då ver ket är så stort och för öfrig: förtjenstfullt borde förläggaren ha gjort den uppoffringer att tillägga ett halfark i bäftet för de talrika afnämare, som Den ku skolmästaren lärer hafva, en hka ti TT ra et br hn fr DA ft KR TR Fr