under år 1858. (Slut från n:o 4). 9) Färgirierna, 448 stycken, tillverkade för 1,095,022 rdr eller omkring 150,000 rdr mindre än å Störs rierna voro E. Anderssons i Basterås (Marks härad), der färgerilönen utgjorde 52,784 rdr Almedah 10) net landet, tillverk socker och 6,399,352 T sirup, utv med föregående år en minskiuivg a 2 socker och en tillök ning af 450,000 4 sirup: Sammanlagda värdet utgjorde 10,560,:82 rdr. Största qvantiteten tillverkades hos: D. Carnegie komp. vid Göteborg (6,259,983 T) Tanto i Stockholm, och Rosendahls aktiebolag nära Göteborg (4,180,507 I socker och sirup). Stockholms f yra sockerbruk tillverkade tillsammans 7,442,207 BT socker och 2,874,143 I sirup. Af rått socker infördes 29,188,242 I eller nära sex millioner mindre än 1857, och af raffineradt 461,601 eller vid pass 11,600,000 5 mindre än året förut. Exporten af toppsocker och sirup utgjorde 272,086 t. 11) :Tolaksoch snusfabrikerna, 100 st., med 1631 arbetare omkring 300 mindre än 1857, ehuru fabrikernas antal ökats med 5), tillverkade för 3,841,649 rdr. Största fabrikerna voro Ljunglöfs i Stockholm (303,103 rdr), Prytz och Wienchen i Göteborg och Hellgren komp. i Stockholm (för 249,732 rår). Hela tillverkningen, 1,907,369 tobak och 3,639,394 T snus, vudersteg förra årets med öfver 700,000 A tobak och 220,000 snus. Af tobaksblad och stjelk infördes 1,603,650 eller 165,000 mera än 1857 och af. karfvad och spunnen tobak, cigarrer och snus 45,742 eller 54009 I minhre än sagde år. Exporten uppgick blott till 4552 . 12) Läderfabrikerna, 591 st., hvaraf 385 på landet, med 1906 arbetare, tillverkade 2,735,639 och 366,527 st. skinn, eller ungefär 100,000 af förra och 27,000 af det sednuare slaget mera än 1857. Värdet oppgafs till 3,413,594 rdr. Största fabriksidkarne voro A. M. Lundin och A. Tyden i Stockholm, J. E. Linde i Gefle samt O. A. Westblad i Örebro. Under året infördes af oberedda hudar och skinn 3,268,286 7 och af beredt läder och skinn 49,440 T. Exporten af förädlad vara utgjorde 11,214 . 13) Glo fabrikerno, 18 st., tillverkade 24,526 kistor fönsterglas för 619,063 rdr och diverse glaskärl för 752,865 rdr, cher tillsammans för 1,371,928 rdr, d v. s. 66,400 rår mera än år 1857. Af glasvaror infördes för 552.351 rdr, hvilket jemväl utvisar en tillökning at omkring 37,000 rdr, 14) Paoopersfabrikerna, 87 (7 mera än 1857, hvaraf 85 på I: ndet, tillverkade 226,436 ris, 4,232,083 T, 786 rull.:r och 1109 bundtar papper samt 9,131,044 st. blanketter till sedlar, chartasigillata m. m. (mest vid Tumb-). Tillverkningsvårdet uppgick till 2,187,250 rdr samt öfversteg förra årets med 246,000 rdr och var öfverhufvud betydligt större än något af de föregående åren. Det oaktadt hade införseln af papper stigit med nära 33,000 rdr och uppgick till 142,074 rdr, meden exporten nedgått med 50,000. rdr eller till 31,674 rdr. Lump infördes för 9000 och utfördes för 6997 rår. 15) Oljeslagerierna, 44 stycken, hvaraf 40 på landet, tillverkade 481,385 k:r olja och 53,670 centner oljekakor eller omkring 40,000 k:r olja och 7000 centoer kakov mera än 1857. Största tillverkningen var E. Delbancos 2:ne oljeslagerier i Mölndahl org (159,000 k:r) och grosshandlanden Somageri i Stockholm (112,600 k:r). Af olja 906.008 E, eller en million mindre än 1857, och af frö för 416,168 rdr, eller nära 140,000 rdr mindre än sistnämnda är. Af oljekakor utfördes för 308.739 och af frö för 167,953 rdr, medan året förut af oljekakor utfördes endast för 66,019. Önskligt hade varit om landtbruket icke låtit beröfva sig detta foderoch gödningsämne. 16) Porcellainefabrikerna Rörstrand och Gustafsberg tillverkade för 749,453 rdr, nemligen det första för 343,653 rdr och det sednare för 405.800 rdr. Hela värde: understiger medeltalet för 1856 och 1857 med omkring 100,000 rdr, men öfverstiger med mera än detta belopp de föregående årens. Utländskt porceilaine infördes för 134,540 rdr eller omkring 60,000 edr mindre än 1857. 17) Såpsjuderierna, 11 st., tillverkade 3,586,320 såpa, för ett värde af 658,631 rdr eller 11,000 rdr nera än 1857. Största fabrikerna: grosshandlanden L. Monicus och K. A. Almgrens i Stockholm med resp. 17,200 och 11,449 fjerdingar. Af såpa infördes 12,685 I och utfördes 6874 I. 18) Xea-inljusfabrikerna, 3 st., alla i Stockholm, tillverkade 375,347 I eller 60,000 mindre än 1857. Störste fabriksidkaren: den numera aflidne J. Johansson. 19) Mekaniska verkstäderna, 47 st., hvaraf 5 på landet, til verkade för 2,901,160 rdr, omkring 400,000 rdr mindre än 1857, men betydligt mera än de för regående åren. Störst voro Nyköpings (554,032 rdr); A. Keiller komp. i Göteborg, J. G. Bolinders i Stockholm samt Lindholmens vid Göteborg (320,053). Dertill kommer tillverkningen vid Motala, beräknad till 1,433,787 rd Af maskiner infördes för 667,061 rdr, eller 730,000 cdr miodre än 1857, och utfördes för 80,580 rår. 20) Porterbrygger:erna, 2:ne st., Carnegies vid Göteborg och Cathbrinebergs nära Stockholm, tillverkade K 318 rår eller 150,000 rdr mindre än år 1857. tnämnde ställe fabricerades 1582 oxhöfden 309 heloch halfbuteljer porter för 500,000 Af porter och andra ölsorter infördes 26,631 kannor mot 55,503 kannor år 1857 och utfördes 2361 kannor. Vid alla öfriga fabriksoch manufakturinrättningar, 384 st., med 4752 arbetare, hafva tillverkningarne appgått till 3,158,372 rdr. I Eskilstuna fristad voro 1125 personer sysselsatta med jernoch metallmanufaktur. Sammanlagda beloppet af den fabriksoch manufakturidkare påförda bevillningen uppgick till 66,179 rdr, eller obetydligt mera än 1857. Beträffande dernäst husslöjderna Har från tullkamcarne i Borås och Ulrieehamn uppgifvits, att tillverkningen af der afstämplade husväfnader inom Elfsborgs län utgjort 18,136,781 fot bomullstyger, 619,848 fot linneväfnader och 587,738 fot ylleväfuader eller illsammans 19,344,370 fot, d. v s. 5,700,000 fot nindre än föregående år och 9,730,000 fot mindre in 1856, hvartill komma 1,356,252 st. bomullsdukar, 18,0090 st. mera än 1857, men mindre än 1856. Entigt kronofogdarnes uppgifter hade utöfver urternas sget behoi till andra orter afytira s: i Geflebo 2,733,000 fot gröfre linneväfnad, omkring ot mindre än föregående år; i Ves )14,000 fot gröfre och finare lärft, 114,000 in föregående år och öfverstigande äfven åren derförut; i Hallands län 539,000 fot ylleoch linneväfnader samt i Södermanlands, Östergötlands, Jönkövings, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Skaraborgs och Jemtlands län 834,1400 fot diverse väfnader, 30,000 fot mera än föregående år. De utdelade priserna för finare lärftsväfnader i Vesternorrlands län atgjorde 3002 rdr eller 865 rdr mindre än nästföresående år. Slutligen vidkommande handtverkerierna anföres, att i städerna antalet handtverksmästare och handtverksidkande qvinvor utgjort 7776, deras gesäller 7656, lärlingar 8134 och andra arb e 2831, eller tillsammans 26,097 personer, samt på landet: män ch qvinnor, som drifva handtverk der, 2301, gesäl!er 466, lärlingar 746 och andra arbetare 480, elter villsammans 4002 personer, hvartill komma 12.364 serningsmän och rörelse med före starnes och Inb Kr otrir 064 biträden hos dem. En jemnde äret visar att i städerna mälernas antal något miuskats, ehuru åran 1251. 56. att antalat lärlingar AA