Ifrån dess uppkomst, i det de på7samma gång gifva en föreställning om dess belägenhet vid denna tid: Sedan länge — sade talaren — skänker let lärda Europa sitt bifall åt deras nit och deras framgångar; de meuskliga kunskgapernas område har blifvit utvidgadt genom Dau bertons och Leländes outtröttliga verksamhet. Ni känner Delille, Goil, Darcet, Cousin, Levesque, Portal och deras aktningsvärda kolle ger: se der de män, som i dag utgöra Colleåge de France. Man kan, utan fruktan att erhålla dementi af opartiska och upplysta domare, säga att detta nationalinstitut är det första i verlden. La Sapience i Rom, Gresh hams College i: London, universiteterna i Oxford och Cambridge samt i Tyskland företc icke ett undervisningssystem så vidsträckt, så fullständigt och så egnadt att upprätthålla vetenskaper och litteratur. Från 1830 bar Europa, till stor del, att tacka-detta institut för de talrika segrar, som det vunnit öfver okunnigheten. Utan deita skulle upplysningens framsteg bland oss ha varit mindre säkra och mindre snabba; man har der i alla tider sett de berömdaste män. bilda de unga litteratörernas smak, i det de lärt dessa att i forntidens mästerverk uppsöka källorna för det sköna och sanna. Främmande nationer bafva der hemtat undervisning i anatomi och kemi; lärostolarna i de orientaliska språken ba försert Levantens handelsplatser med tolkar. Den astronomiska professionen bar åstadkommit en lycklig revolution i marinen, i det den på våra skepp infört sättet att beräkna longituder., Från denna epok och till närvarande tid bar College de France varit mer och mer blomstrande; år XIII förändrade Bonaparte dess namn från College Norional till College Imperial; restaurationen återgaf det namnet College Royal, som sedermera bifvit utbytt mot College de France. Man har sagt ati Frans I icke begåfvat kollegiet med någor lokal; men detta är ett misstag; genom bre! af den 19 December 1559 hade han anbefallt uppförande af ett etablissemang för detta ändamål på den plats, som nu intages af la Flalle aux blås; men han dog förrän utförandet af detta förslag till och med blef påbegynt. Under de första åren af dess grundläggning utfördes College de Frances föreläsningar uti åtskilliga salar af universitetet. Henrik II tilldelade dem exklusivt Tregniers och Cambrois auditorier. Först år 1610, under Ludvig XIII:s regering, blef den bygnad uppförd, som ända till 1774 bestod under namn af College Royal. Vid denna tid blef den helt och bållet ombygd efter arkitekten Chalgrins ritningar. Sedermera har mångfalden af läroämnen jemte det alltjemt växande tillloppet at åhörare förmått administrationen att till den gamla bygnaden lägga en fullkomligt lika flygelbygnad, hvilken sträcker sig utmed en stor del af Cambroi-platsen. Denna tillbygnad förstorar och kompletterar den ursprungliga bygnaden, och så som det för närvarande i monumentalt hänseende framställer sig, är Collge de France, genom sin storhet och enkelhet, fullkomligt värdigt sin höga bestämmelse. Detta College motsvarar de gamle grekernas akademier. Det har icke andra lärjungar än redan i studier mogna män; det bar inga fakulteter, men till lärare de utmärktaste vetenskapsmän. Denna historik synes oss i flera bänseenden lärorik, men vi vilja blott påpeka tvenne slutsatser, som vid dess genomläsning sjelfmant erbjuda sig. Då man ser, huru fransmännen ansett sin hufvudstad vara i behof af ännu ett stort vetenskapligt institut, ehuru densamma förut egde det största universitet i verlden, och då man vet att London likaledes har 2:ne bögskolor samt enhvar annan större -hufvudstad sitt universitet, synes det vara temligen påtagligt att ett verkligt och allmänt erkändt bebof talar för inrättandet af, dylika institutioner i staternas centralorter. När man vidare inhemtar hvilka skri af vrede och förfäran, som vid de första lärostolarnes af Colcge de France inrättning uppbäfdes af det gamla universitetets män, men huru nödvändig likväl den täflan, som genom detta institut uppkom, var för att förmå universitetet vidtaga några förbättringar i sin undervisning, och buru, genom det mod regeringen hade att trotsa motståndet, vetenskapen skördat de största triumfer och Frankrike en ovansklig ära, torde det icke vara svårt att fatta betydelsen af det hårdnackade motstånd professorerna vid våra gamla universiteter göra mot alla förslag att till denna hufvudstad förlägga den akademiska undervisning, som nu besörjes i Upsala, äfvensom hvad afseende, som dervid bör fästas.