Trukter. College de France. I en tidpunkt, då; genom flera i riksstånden väckta motioner, allmänna uppmärksamheten ånyo blifvit riktad på nödvändigheten att, i likhet med hvad i andra hufvudstäder är fallet, antingen genom bitflyttningen af ett äldre universitet, eller genom inrättandet af fristående lärostolar, efter mönstret af College de France i Paris, här i Stockholm upprätta en högre bildningsanstalt, ha vi trott några korta underrättelser om sistnämnde, berömda läroverk icke kunna sakna intresse, desto hellre som den fanatiska ovilja från den gamla, privilegierade högskolans sida, med hvilken detta institut i början hade att kämpa, utgör en upplysande spegelbild af förhållanden, som i tid och rum äro oss ganska nära; Uppgifterna äro hemtade från XV:de tomen af den i Paris utgifna, ansedda Dietionnaire de la Conversation et de la Lecturen. Vid den tid, då Frans I på sin predikant Guillaume Parvis och den lärde Budees råd lade grunden till ett litterärt etablissemang, som dittills varit utan exempel, och hvilket ännu i dag är en af Frankrikes prydnader, voro Sorbonne och universitetet försänkta i okunnighet. Endast sysselsatta med tvister och skolastisk teologi, använde och föreläste lärarne och professorerna en baroarisk latin; de voro helt och hållet främmande för hebreiska och grekiska litteraturen. Fanatismen underhöll denna okunnighet, och när, 1530, Frans I inrättade de två första lärostolarna i det nya kollegiet för grekiska och hebreiska, uppkom inom universitetet ett allmänt tumult. Det kallade de kunglige professorerna inför parlamentet. Teologiska fakultetens syndicus, Noöl Beda, utförde sjelf universitetets sak. Efter hans tanke vore religionen förlorad, om man undervisade i grekiska och hebreiska; Vulgatas auktoritet skulle tillintetgöras,.) Advokaten Marillac försvarade de kunglige professorernas sak, och den nya institutionen blef bibehållen. Ar 1532 hade College Royal, såsom det den tiden benämndes, redan tre lärostolar i grekiska och tre i hebreiska. Det var först år 1534 som konungen inrättade en profession i latinsk vältalighet, i ändamål att upphjelpa den barbariska latin, vid hvilken universitetet hade vänjt sig; men denna senare kår hemtade af denna konkurrens en oväntad fördel; täflingen nödgade den att reformera sina, fakulteter, och att i sin undervisning införa lyckliga förbättringar. — Snart blefvo språken icke mera det enda föremålet för undervisningen i College Royal. Frans I inrättade der Iärostolar för matematik, för medicin och för filosofi, så att professorernas antal år 1545 uppgick till 11. Den ryktbaraste af alla professorerna -under Frans I:s närmaste efterträdare var den bekante Ramus eller La Ramåe, hvilken från sin filosofiska lärostol, först af alla fransmän, vågade anfalla skolastiken. År 1568 inrättade han, på sin bekostnad, en profession i matematiken. Universitetet förföljde honom och lät bränna hans böcker; hans fiender läto mörda honom under Bartholomåi-natten. Efter Frans I ha nästan alla Frankrikes regenter ökat College Royals betydenhet genom inrättandet af nya lärostolar: Carl IX bar man att tacka för en sådan i kirurgi; Henrik Il för en i arabiska; Henrik IV för en i botanik och astronomi; Ludvig XIII för en andra lärostol i arabiskan och en i kanoniska rätten, o. s. v. Vid slutet af Ludvig XV:s regering erhöll College Royal en ny organisation jemte flera nya lärostolar, bland andra i franska litteraturen. Då Ludvig Filip år 1831 inrättade en kurs i politiska ekonömien, var detta den 22:dra af College Royals lärostolar. — Kollegiet utgjorde till en början en del af universitetet och stod under Stor-allmosegifvarens Ce grand aumonier) ledning, hvilken ända till 1661 synes ha utnämnt professorerna. Derefter skildes det från universitetet, för ati år 1766 ånyo förenas dermed. Sedan år 1774 förblef det under det kungliga hofkansliets departement (Ministere de la mission du Roi). College Royal är, jemte Jardin des Plantes mustum, nästan den enda offentliga undervisningsanstalt, som nivelleringen af! 1793 har ga Om några professorer efter 1789 emigrerade, fortforo dock de flesta kurserna utan allt afbrott. Ett dekret af konventet den 13 Juli 1795 försäkrade provisoriskt College IVational om dess bestånd, auktoriserade professorerha att fortsätta sina funktioner och lät till dem utbetala 6 månader: imnehållen lön. Detta dekret utkom med föranledande af en rapport utaf Villars, som vid denna tid gjorde vetenskaperna så mänga tjenster. Se bär några uttryck, som inne: hålla en resumå af denna inrättnings historia — ) Påminner icke detta nog lifligt om vissa svenska professorers i 19:de århundradet påstående, att ve tenskapen skulle gå önderoch sjelfva staten sättas i fara, om icke all högre undervisning fortfarande meddelades i de småstäder, der universiteterna er tränd rålket hlifrolpstavusrit on LE AE